Skojiga människor

Jag har förut i några blogginlägg nämnt hur roligt det kunde vara när min farmor och hennes syster satt och talade och skrattade och kläckte ur sig helroliga kommentarer. Eftersom farmor inte mer finns här på jorden så kan hon inte längre glädja oss med nya kommentarer, men farmors syster är ännu i full gång. På många sätt är hon lite blyg och försiktig, men ändå har hon de bästa kommentarerna. Några minnen från tidigare är när hon trodde att jag sade att jag skulle bli "piiskare" när jag sa att jag sku bli "tyysklärar". Och under mitt år i Tyskland så frågade hon på jullovet om de är nå trevliga där i Tyskland, och när jag sade att de nog är det så blev hon mäkta förvånad. Därtill frågade hon försiktigt om jag nog kan nå svenska mera.

Nu den här gången hade hon roligt åt min blåa jacka. Jag vet inte riktigt vad det var hon tyckte var roligt med den, men hon småfnittrade åt den och tyckte nog att de var roliga som gjorde sådana jackor. Hon frågade också om jag brukar skida nå. Jag sade att det nog är en tid sedan jag höll på med skidning. Då tyckte hon att det nog bara är att fortsätta! "He er ba ti porkk o läta e fara" tyckte hon. "He e jo nerförsbacka heila tiide!" Efter att pappa kommenterat att det ju blir uppförsbacke sedan på tillbakavägen, började hon reflektera kring detta och kom då fram till att det nog måste stämma.

Med sina 91 år är hon inte längre så lång och hon tyckte att vi i vår familj nog var stora. Och till mig som satt på en stol bredvid henne sade hon att jag nog faktiskt är stor när jag "rätar ut mig".

Det är nog roligt med skojiga människor, och det är så roligt att de fortfarande vid 91-års ålder kan bringa så stor glädje! :)

Skola

När många andra studerande nu njuter av sommarlovet, eller fortfarande arbetar, då har jag börjat skolan. Och inte vilken skola som helst, utan just en sån skola som man hade glädje av att gå i för några år sedan, nämligen gymnasiet. Det intressanta nu är att jag får byta sida, från elevsidan till lärarsidan.

Den här praktiken som nu pågår kallas fältpraktik. Den går ut på att man 2 veckor ska vara på ett gymnasium eller högstadium och sedan en vecka på något annat ställe, t.ex. på ett lågstadium. Jag är nu inne på min första vecka och hittills har jag många positiva tankar jag gärna delar med mig av. Innan praktiken var jag lite nervös, men det hade jag också varit innan inledande praktiken ifjol, och den var jag så positivt överraskad av att jag den här gången förstod att inte oroa mig alltför mycket i onödan. När man ska bli lärare tänker man också en del på det faktum att det innebär ganska mycket kvällsarbete. Ifall man fokuserar endast på den här faktorn så kan det lätt kännas övermäktigt.

Men nu då. Redan genast, från allra första stund, kände jag att jag var på rätt ställe. Alla glada lärare, den trevliga atmosfären. Och det blev bara bättre och bättre. Kan det vara så här roligt att vara på en skola? På något sätt känner jag mig så hemma där. Någon gång tidigare har tanken slagit mig att "Skulle man orka vara på skolan under största delen av sitt liv?" men nu tänker jag bara "wow" när jag tänker på yrket.

Visserligen är jag bara på praktik, så för mig är det säkert lite rosenrött nu. Jag får se de bra delarna, men inte riktigt så mycket av de sämre. Men jag är medveten om en del nackdelar (mycket kvällsarbete som sagt) och det är absolut nyttigt för mig att nu få se fördelarna, och dessa fördelar är verkligt fina. Lärargemenskapen - mycket tid för sitt eget intressanta ämne - kontakt med eleverna - få undervisa i sitt eget ämne. Jag har fått otroligt med energi från dagarna på skolan. Jag trodde arbete skulle suga ut all energi ur en, men dessa dagar har det varit just på skolan som jag fått energi. (Visserligen har jag varit helt utmattad sen när jag kommit hem :P )

Jag har fått vara med på tyska- och modersmålslektioner, samt några andra språk. Eftersom tyska och modersmål är mina ämnen, så har de varit speciellt intressanta. Jag sitter och suger i mig allt jag hör och är med om i klassrummet.

Jag ser nog framemot fortsättningen. Jag ser framemot att få åhöra fler lektioner, att själv få planera och hålla lektioner, att gå på skolgudstjänst imorgon, att tala mer med lärarna, att se mer av läraryrket (både fördelar och nackdelar) och att helt enkelt uppleva atmosfären.

Okej, jag går på högvarv. Dags att sluta och ställa mig och sova. Det blir tidig väckning igen imorgon.

Nya glasögon

För ett par dagar sedan hämtade jag mina nya glasögon. Jag publicerar här en bild som visserligen kunde varit bättre (det kunde sådana här foton väl alltid vara) men mina glasögon syns i alla fall. Jag är verkligen nöjd med glasögonens utseende! Sedan hoppas jag också att jag snart börjar se bra med dem.