Så här föreställer jag mig en solskensflicka. I den
utrustning hon har skrapar hon lite på ytan för att hitta det där lilla extra
(här: is) och gör något roligt och bra av situationen.
Även om livet har skakat om solskensflickan i mig och visat
att det inte alltid går att komma igenom alla situationer med ett leende, så
finns där en önskan om att alltid när det är möjligt skrapa på ytan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar