Dag 4

Det finns väl platser man kunde presentera med större stolthet än sitt flickrum. Det är nu bara att den här bilden så bra illustrerar mig och mitt liv under ungefär halva lågstadietiden. 

Det var på den tiden som inredning var väldigt viktigt. Högst 35 % av tapeterna fick synas. Resten av ytan, som innehöll en hel del knappnålshål, skulle täckas med planscher av snygga, färggrant klädda kvinnor (lättklädda har jag noterat senare) i olika fantasifulla poser. När inredningen var klar var det dags för en själv att posera framför kameran efter samma principer, liksom för att smälta in i bakgrunden men samtidigt framstå som det häftigaste momentet i hela inredningen. 

På tvåan upptäckte jag bandet Spice Girls och fascinationen kulminerade under deras konsert i Helsingfors som jag fick besöka på fyran. Någon enstaka dag efteråt meddelade Geri att hon lämnade bandet och en viktig era i mitt liv var slut. Jag inser nu efteråt att jag antagligen befann mig i något slags identitetsvakuum efteråt. Först var man Sporty Spice, och plötsligt var man det inte längre. Även om jag väl inte direkt led av det nya tillståndet var det ändå först vid högstadie-gymnasie-skiftet som det på allvar började reda upp sig på den fronten.

Men den där lippisen. Oj, vad den hängde med!