Jag vill dela med mig av sex orsaker varför
jag längtar efter det hem dit vi ska få flytta om ungefär ett år:
1) Jag
vill att var sak ska ha sin plats. Nu står ena cykeln
i vardagsrummet och den andra där den för tillfället är till minst besvär. Kontor
och Elias sov- och lekrum delar yta. Reklam lämnar i köket. Bastun och skrubben
rymmer allehanda föremål som är svåra att hitta men lätta för Elias att dra ut
över hela lägenheten. Och. Så. Vidare. Ett riktigt i-landsproblem, men oj vad
störande!
2) Jag
vill inreda. Jag har under mitt vuxna liv inte
satsat på inredning. Främst för att jag mest flyttat runt. Jag har också tänkt
att jag vill planera husets inredning sen när vi väl har ett hus att utgå från och
inte bära med oss en massa möbler som inte passar ihop med vare sig varandra
eller huset. Så jag har medvetet varit sparsam med att köpa nya möbler* och
inredningsprylar. Men det kliar i fingrarna förstås. (* Att inte köpa skåp och
hyllor är lite förödande med tanke på punkt 1.)
3) Jag
vill ha en gårdsplan. Med barn är det nog enklare
att bo i lägenhet eller hus med trädgård än att bo i höghus (utan lekplats på
gården). Vi har som tur lekpark nära, men det är ändå lite omständigt och för
mig tråkigt. Med ett hus skulle man ha nära att gå in om det behövs och i den
egna trädgården skulle jag trivas bättre än i en lekpark.
4) Jag
vill planera den egna trädgården. Ännu för något år
sedan hade det här uttalandet överraskat mig. Jag trodde nämligen att en bra
trädgård var en trädgård med blommor, och eftersom jag var ointresserad av
blommor låg också trädgårdar utanför min intressesfär. Men jag började inse att
en egen trädgård får man utforma som man själv vill, den behöver inte se ut på
ett visst sätt. Nu drömmer jag om en lummig trädgård, med olika trädsorter och
olika rum att vistas i.
5) Jag
vill inte flytta mera. Det här torde vara den
nionde lägenheten jag bor i sedan jag för tio år sedan flyttade hemifrån. Nu
kunde jag gärna slippa flyttbilen för ett tag.
6)
Jag vill bjuda hem folk. Visst får vi besök nu
också, men jag skulle vilja utnyttja hemmet än mer för att ha folk på besök. Stillsamma
träffar, spontana besök, fester, garden party, böneträffar ... Kanske är det en
utopi, eller så inte, men min dröm är i alla fall att människor skulle hitta
till vårt hem. Egentligen är det dumt att tänka att det krävs ett egnahemshus
för att förverkliga den drömmen. Men det känns trevligare att bjuda folk till
ett hem som man satt ner själ och hjärta i än till en tillfällig lägenhet.
Stora fester går hur som helst inte att ordna just nu.
