Pieksämäki och hösten

Vill du läsa mer om Pieksämäkilägret ger jag rådet att läsa Hannas och Frejas bloggar. Jag själv är så trött och outhållig att jag inte orkar skriva ett långt inlägg om det. Jag kan ändå kopiera hit samma text som jag skrev på extrems sida. Här kommer alltså några kommentarer från mig om lägret:

Nu är Pieksämäki slut. Det var en toppen vecka, och det var roligt att det var så många som var första gången på lägret (över 100 st.). Vårt volleybollag vann för tredje året i rad och jag var logementvärd för andra gången. Jag sov ca 7h per natt, men sista natten blev ännu kortare. Ungdomsmässan var underbar och det var roligt att se att så många for till förbön. Seppo, Rebecka och Daniel talade underbart och i alla fall jag blev inspirerad.

På Pieksämäki känns det som att alla skulle vara en enda stor familj. Det är väl så det kommer att vara i himlen också (fast ÄNNU bättre). Underbar Människa kom fram-mässa, och jag tyckte mycket om nattvarden. Där kändes gemenskapen starkt.

Jag kom hem igårkväll kl.21 och for och sova ca 00.30. Jag var väldigt trött, och på morgonen fick jag vakna 7.40 för att duscha och äta, och sedan körde mamma mig till stan till jobbet.

Vi hade också roligt i bilen och vid ABC. Det är så roligt att se på när Ina och Iselin skojar med varandra. Det var också roligt att se Iselins min när hon mindes att hon inte betalat för bensinen. Som tur hann vi betala före vi lämnade ABC:n.

...

Såhär ser mina planer ut en tid framöver:

Fre 3.8 - Sista dagen på jobbet, jag flyttar hem från Kokkola.

Början av vecka 32 - Far möjligtvis med mamma eller pappa till Åbo för att kolla upp lägenheten och lite sånt.

9-13.8 - Till Stockholm och Gotland med blåsorkestern.

14.8 - Första gången på lääänge som jag inte börjar skolan på samma gång som alla andra.

Fr.o.m. 14.8 - Här kommer jag att vara hemma någon vecka för att bara vara och umgås med familjen.

Slutet av vecka 34 - Jag flyttar till Åbo!!

27.8 - Jag börjar mina tyskastudier vid humanistiska fakultetet vid Åbo Akademi. Spännande!

24.9-4.10 - ISRAEL!


Mycket av dessa planer har blivit klara först under Pieksämäkilägret! Det är nu väldigt spännande att få börja planera inför hösten. Något helt nytt alltså! Wow, det är så häftigt! Och det här med Israel kom som en total överraskning. Oj, vad glad jag är! Det är alltså jag och Sofia som far dit med Grafted. Ina är också med på samma resa. Jag hade trott att det skulle ta tiotals år innan jag sku få fara till Israel, så jag har int alls riktigt tänkt på Israel heller. Men nu är det ett faktum: Jag kommer att få se det heliga landet och få gå på samma mark som Jesus gick på. Jerusalem och Döda havet skall bli spännande!

...

Det har varit en spännande dag idag på jobbet. T.ex var de från den kristna tevekanalen tv7 och filma av min arbetskompis och i samma veva filma de lite av mig när jag var i kassan. Synd bara att man själv inte har kanalen.

Ha en bra dag och vila ut efter Pieksämäki ni som var där!

Present från Kina

Jag har här på bloggen någon gång berättat om den kinesiska kvinnan som besöker lopptorget där jag jobbar. Vi har fått bra "kontakt", dvs. vi kommunicerar utan att kunna tala med varandra. Hon har med ett pappersblock där hon har fått några kinesiska meningar översatta till engelska. Då kan hon peka på en mening när hon vill säga något. Jag har fått bli hennes finskalärare, och det är något vi fått skrattat åt på allkristet, för det är egentligen jag som borde få träning i finska. Men på allkristet får jag också träna mig på finska hela tiden, så det är ju på tiden att jag lär vidare!;) Hon är alltid väldigt glad, och jag har förstått att hon tycker om att umgås med mig. Redan förstå gången vi träffades tog hon foton på oss två. Det hela var roligt och nu senast gav hon mig en present. Det är en nyckelring med en nalle. Jag vet inte alls vad nallen föreställer, det är en blå figur med en speciell mun. Nallen bär ett rosa förkläde med några kinesiska tecken på. Det var roligt att få en present av henne, för det visar ju att hon tänkt på mig. Dessutom har jag en minne av "den kinesiska kvinnan som jag träffade sommaren 2007".

Idag blir det träff för oss "lärjungar". Vi fem flickor kommer att träffas i Purmo. Det ser ut att bli grillning på programmet. Jag ser framemot denna träff. Hela denna grupp på fem personer har inte samlats sen lärjungaskolan.

Nu har jag ledigt från jobbet en vecka för att vara med på Pieksmäkilägret. Jag ser framemot lägret och det här året är jag logementvärd för flicklogementet igen. Det var roligt att va logementvärd ifjol och jag tror det blir det även i år. Vi får ju t.ex. åka ner redan en dag på förhand!

Deutsch

Japp, jag kom in till tyska vid Åbo Akademi! Nu blir det alltså studieliv för Sofie. Det blir flytt. Det blir mera tyskakunskaper. Det blir nya bekantskaper. Ny stad, ny lägenhet. NYTT!

Oj, vad här är spännande! Jag har inte hunnit tänka igenom allt ännu, men jag har redan börjat köpa lite till lägenheten!;)

Mitt rum

Syster ligger här bredvid och tycker att jag ska fotografera lite, så att jag får lite fotografier till bloggen. Hmm... Vad finns det att fotografera med en webcam?

Jag kom på att jag kunde fotografera lite från mitt rum, och därmed berätta lite om mig själv och hur mitt liv ser ut för tillfället. Det här är alltså mitt rum hemma i Nedervetil.

Såhär ser mina tapeter ut. När jag gick i lågstadiet var jag ett väldigt stort Spice Girls fan (jag har t.o.m. varit på deras konsert) och mina väggar var fulla av deras planscher. Lite planscher av bl.a. Hanson fanns då också upsatta på väggen. När de nya tapeterna kom upp någon gång på andra halvan av lågstadiet försvann alla planscher. Nu skulle tapeterna hållas hela från nålar.

Det här är en del av min bokhylla. Det är två hyllor som står bredvid varandra. Jag hade först endast en hylla, men när sedan syrran flyttade hem kom en till hylla av någon anledning till mitt rum. Jag var bara glad, för jag hade tänkt att ja skulle behöva en till hylla. Men som ni ser är hyllorna inte helt fyllda. Det beror delvis på att jag sist och slutligen ändå inte ägde så många böcker och fotoalbum, att de helt kunde fylla ut två skåp. Därför kunde jag också ställa ut några fotoramar,ett kors, lite ljus och glas och sånt i hyllan. Att hyllan är lite tom beror också på att jag just nu bor i Kokkola, och dit har jag tagit med en del fotoalbum.

Jag är då inte precis känd för att hålla rummet städat. Jag vet inte exakt vad det beror på, för annars är jag nog ändå sån att jag tycker om att piffa upp rymmet på mitt eget sätt. Somliga dagar under mitt liv har mitt rum sett verkligen hopplöst ut, medan rummet ibland är mer städat. (Som t.ex. under julafton) Den här bilden är nu tagen av 50% av golvytan. Den andra 50% går faktiskt att gå på. Men den här råddan är åstadkommen bara av det att jag nu i helgen varit hemma och släpat hem en väska som jag också öppnat och grävt i.

På mitt skrivbord finns ännu några oanvända studentpresenter. Det handlar om glas, tallrikar och en spargris. De är oanvända pga att jag fortfarande inte flyttat och studera. Och de ligger på mitt bord för att mina skåp är fulla.

För ett par år sedan före min födelsedag var jag med mamma till en butik och planerade min födelsedagspresent. Jag ville ha något till inredningen i mitt rum, så jag tänkte att en glasskål med stenar och en blomma i kunde vara bra. Jag är ändå inte riktigt en blommänniska, så vi köpte en kaktus för att den skulle vara lätt att sköta. Nu har jag skålen och stenarna kvar, men kaktusen dog nog för längesedan.

Tjäna andra!

Det här med tjänande är svårt i vår tid. JAG ska ... JAG vill... Jag måste få... Jag har inte tid... Är det inte lite så det funkar? Jag har förut inte tänkt på det så mycket, alltså att det skulle vara ett problem, och kanske är det så att det inte märks så bra ännu på alla platser. Men problemet blir nog större hela tiden. Man bryr sig mer, mycket mer, om sig själv än om andra.

Jag är så tacksam för lärjugaskolan. Nu när en tid har gått har jag mer sett hur lärjungaskolan har påverkat mig. Jag lärde mig inte rabbla upp hela Gamla Testamentets böcker, och jag kan inte namnen på alla profeter, för det var inte det som lärjungaskolan gick ut på, att få en teoretisk lektion i kristendomen. Nej, lärjungaskolans påverkan syns inte direkt, den syns inte så mycket på mina kunskaper. Det syns istället inom mig. Jag vet att något har ändrats, mycket har ändrats. Det är inställningar, attityder och värderingar som har fått ändra inriktning. Alldagliga tankar, men som är viktiga att minnas tänka. Lärjungaskolan var precis det som namnet säger: det handlade om utvecklas som lärjunge, lärjunge till Jesus. Och fastän jag inte insåg det direkt, så påverkade lärjungaskolans tema mig mer än jag kunnat tänka. Temat var "tjänande" och tjänande var något av mycket som fick en ny innebörd för mig. Jag lever inte bara för mig själv. Jag vill finnas till för andra, för att de skall ha det bra och för att de skall kunna utvecklas.

Jag märker nu ändå ofta att jag inte gör som jag skulle vilja göra, att jag inte tjänar andra så mycket som jag skulle vilja. Men jag är tacksam för att inställningen redan har ändrats. Då finns det bättre förutsättningar för att också mitt handlande skall kunna ändras.

Jag är nu inte helt säker, men ifall det hos människor i världen finns en sådan uppfattning att "desto mer kristen man är, desto tråkigare och slöare blir livet" eller "desto mer han läser Bibeln, desto mer nedstämd blir han". Det jag bara vill konstatera är, att jag är som gladast när jag får träffa kristna vänner och när jag vet att Gud är med mig. Det är ju Jesus som ger livet innebörd! Och när jag tänker på lärjungaskolan, och att jag fått utvecklas och mognas som kristen, så har livet blivit hårdare? Har jag blivit mer nedstämd? Nej, jag får varje dag glädjas över så mycket! En glädje är också att göra andra glada! Och att man får se Guds nåd! Jag tycker jag blir bara gladare.

Funderingar skrivna på natten

Kom hem från stan idag och hann ställa mig ca 15 min före jag körde iväg till nästa ställe. Vi hade tjejkväll och vi var sex flickor samlade. Det började med god mat för att sedan fortsätta med film och god godis. Snacket rörde sig mest kring inträdesförhör, studier, lägenheter och sånt. Det här visar att vi är inne på en ny stadie av livet. Nu är det nämligen inte längre gymnasiesnack som gäller.

Jag har lite svårt att koppla av just nu (klockan är 02:12) och jag tyckte att det kunde kännas gott att sätta på datorn. Jag kan inte bara lägga mig ner och sova.

Idag hade jag fått ett brev från Sydväst. Jo, jag är antagen till socionom! Det var väl bara jag som var och klåpa mig och fyllde i nåt papper att de nog får publicera mitt namn i tidningar men inte på internet. Jag hade inte förväntat mig att komma in till socionom så det var en rolig överraskning. Nu återstår det bara att se var jag sen i verkligheten kommer att befinna mig i höst. Jag har ingen aning ännu.

Jag har många funderingar på gång. Jag kan ändå inte fundera på allvar före jag vet resultatet från tyska. Då får jag först fundera på riktigt. Nu kan jag bara ha såna funderingar att "om jag kommer in till tyska, så..." och "om jag inte kommer in till tyska, så..." Men allt är väldigt spännande just nu. Men när jag fick höra att jag var antagen till socionom blev jag nog glad. Jag kände mig inte misslyckad i alla fall!;)

Men hur vill jag leva mitt liv? Jag vill leva hela mitt liv efter Guds vilja. "Okej, det är ju enkelt!" (lite ironisk) Nämen på sant, jag tror att Gud vill något med mitt liv, och jag vill leva det liv som Han vill. Jag vill inte välja fel när jag känner att något annat kunde vara det "mer rätta". Jag vill leva och veta att det är någon nytta med det jag gör. Det här tala vi mycket om på lärjungaskolan, och Hailey talade så bra om att man kan leva livet på olika sätt. Man kan leva ett gott liv, och det gör många. Man kan också välja ett lite bättre liv, och det är ju redan lite bättre. Men Gud vill det BÄSTA för oss. Han vill att vi ska få det bästa. Men vågar vi ta steget? Vågar vi leva fullt ut? Vad det bästa sen är tar säkert en stund innan man kommer fram till. Jag vill göra varje livsval utifrån tron att det är Guds vilja. Jag vill inte behöva göra ett val där jag väljer "ett lagom gott liv". (Okej, nu är ni säkert redan så bortkollade att ni inte förstår vad jag talar om)
... Alltså, jag vill nu i höst göra det som jag tror är rätt just för i höst. Jag vill göra det som jag tror att Gud vill att jag skall göra. För om jag gör det som Gud vill, så blir det bäst. Ett val nu kan ju påverka livet ganska mycket. Som tur har vi också talat om det på lärjungaskolan, att fastän vi gör ett fel val (i tron att vi gjorde ett val utifrån Guds vilja) kan Gud ändå använda oss och fortfarande leda oss på rätt väg. (Ojoj, hänger ni fortfarande med? Viktigast är ändå att jag själv vet vad jag menar)
...Nåja, jag ska be för hösten. Jag vill gärna få klarhet i vad jag skall göra. Och jag ska be att ifall jag väljer fel val så skall Gud ändå leda mig rätt.

Men ett litet exempel som visar det som jag nu skrivit om. I sommar hade jag valet att fara för en vecka till Hamburg. Jag kunde också välja att söka arbete vid allkristet. Hamburg lät ju kul, och det skulle vara en ny erfarenhet att resa ensam på två personer och vi sku få se en stor tysk stad, och vi skulle få tala lite tyska och få se lite tysk kultur. Ändå kändes det inte rätt. Jag valde istället att söka arbete vid allkristet, och jag har hela tiden känt att det var rätt val. Här tror jag att jag valde mellan "något gott" och "något bättre", eller t.o.m mellan "något bättre" och "det bästa". Jag vill att mitt val för hösten skall kännas som att "nu är jag där som Gud vill att jag skall vara", för då känns det som mest meningsfullt.

(Ifall det lät som att jag vet vad Gud vill med min höst och med mitt liv, så är det fel. Jag vet inte alls.)

Hoppas att jag någon gång i framtiden blir bättre på att förklara mina funderingar och känslor.

Upplev bergodalbanor på internet!

Jag gjorde den fina upptäckten att man kan söka upp bergodalbanor på youtube. Youtube är nog kul med alla sina överraskningar. Först fick jag se musikvideor och höra musik, sedan kom jag på idén att man kan söka upp roliga videoavsnitt från tv (då har jag mest sett på Johan Glans ståuppkomik) och nu senast kom jag på detta med bergodalbanor. Okej, någon speciell känsla får man ju inte av att se på bergodalbanor via internet, men jag hittade i alla fall den stora bergodalbanan som jag var på vid Blackpool Pleasure Beach.

Nu när jag tittad mer på Blackpool Pleasure Beach har jag börjat drömma mig till England. Någon gång om några år skulle jag med någon vilja resa till Blackpool. Jag hann nog göra ganska mycket där när jag var där för två år sen. Jag hann shoppa rejält, äta på någon restaurang, besöka Blackpool Pleasure Beach (nöjesfältet), gå längs havskusten och vara upp i Blackpool Tower (som faktiskt var en upplevelse) och förstås se på dam-EM i fotboll. Nu skulle jag vilja resa dit på nytt för att riktigt vara en turist. Förra gången var jag halvt turist och halvt fotbollsresenär. Jag skulle vilja fara till nöjesfältet och köpa armbandet (förra gången var vi bara på den största bergodalbanan) och åka på alla bergodalbanor där och även uppleva den stora på nytt. De har även en ny bergodalbana för iår, och den är liknande Tornado i Särkänniemi.

Nåja, det här var nu bara drömmar. Det är nog något som snart går om. Jag börjar bara minnas att staden var ganska spännande, nu när jag är på youtube och kollar upp filmer därifrån.

Mycket på gång

"Ingenting får ju vara för tydligt". Det är min tanke idag. Enligt JT har jag kommit in till socionomutbildningen vid yrkeshögskolan Sydväst (ifall jag sku studera där sku jag bli diakonissa) men enligt Sydvästs egen hemsida har jag inte kommit in. Man tycker ju att skolans egen hemsida sku ha rätt. Men då är frågan, att varifrån har JT plockat upp mitt namn? Så nu är jag minst sagt bortkollad. Men vi får ju se om det kommer hem något brev. Nog får jag snart säkert reda på vad som är sant.

Wow, jag fick just veta att jag kanske får fara på arbetsresa till Vasa inkommande tisdag och onsdag. Ifall jag får fara skulle jag fara dit ensam och bo i en lägenhet som tillhör någon som jag ännu inte vet vem är. Jag skulle där får arbeta (antagligen två dagar) på lopptorget. Jag vet att Hanna och hennes familj kommer upp hit den veckan, men jag hoppas att vi hinner träffas fastän jag är borta just då! (Hanna, nog är ni väl här längre än till onsdag?)

Denna vecka har jag varit fyra dagar i köket här på arbetet. Det har varit en viktig erfarenhet för mig att för första gången själv ha ansvaret för matlagningen. Nu vet jag att jag kan laga i alla fall några rätter på egen hand. Nu behöver jag inte längre fråga frågor som "i vilket skede skall saltet i?" och "när ska man lägga ner till trean?"

Jag hade en väldigt bra dag igår. Jag har nämligen i ett par år gått på crosspoint här i Kokkola och då alltid tänkt att jag skulle vilja känna dessa församlingsaktiva Kokkolaungdomar. Här under sommaren kom jag i kontakt med en flicka från församlingen och jag fick hennes telefonnummer. Igår var jag ut med henne och en annan flicka på glass och sedan for vi vidare och fortsatte samtala. Det här var första gången jag riktigt ordentligt fick tala med någon av dessa Kokkolaungdomar, och jag är så glad över kvällen. Hoppas att kontakten får fördjupas och att jag sku få lära känna de andra ungdomarna. Jag vill bara säga "Tack Gud!"

Jag är nog annars glad just nu. Roligt det här med att spendera kvällen med de två Kokkolaflickorna och roligt det här med att jag kanske får fara till Vasa och arbeta. Det här med Sydväst stör mig nog inte egentligen. Det är bara lite roligt och konstigt.

Den inkommande helgen ser ut att bli rolig. Den är ganska så fullspäckad med program, men jag tror också att jag lite hinner vara ledig. Imorgon (fredag) slutar jag kl. 18 (och 18.20 är jag egentligen färdig) och kl.19 börjar en tjejkväll där vi kommer att vara 8 flickor. Jag hinner knappast i tid, men mycket sen blir jag nog inte. Jag har redan köpt ett kexpaket och en chipspåse inför knytkalaset som där kommer att äga rum. Lördagen är den dagen som är mest ledig, men kl.19.30 skall jag på ungdomssamling i Krombi. Det ser ut att bli en kväll med mycket program och vi får igen erfara den mysiga kyrkrodden. Jag har en gång förut varit med och ro med kyrkbåten. Jag minns inte hur många som ryms med, men det är väl ca 10 personer som kan ro med den båten. På söndag skall vi med blåsorkestern och spela på den traditionella Seljesfesten. Hoppas det blir fint väder och att det skulle komma mycket folk dit.

Wow, det är bra att skriva blogg ibland, för man blir på bra humör när man märker vad som händer i ens liv för tillfället.

Nu blev det igen ett ganska långt inlägg. Det var inte meningen. Men jag märkte att jag hade mer att berätta om än vad jag från början trodde. Jag hoppas att ni ändå har orkat ända hit, för från min sida känns det som att det här kanske var ett mer betydelsefullt inlägg än många andra av mina äldre inlägg.

Tack för mig, och jag önskar er Guds välsignelse!

Webcam

Idag har jag för första gången lekt med webcamen efter att den faktiskt för ganska längesen kom hem. Två bilder skall jag visa.

Den första bilden föreställer två armband som jag köpte på kvällstorget i onsdags. Jag föll för armbanden direkt. Den ena är gul-röd-svart med texten Deutschland och den andra är blå och vit med texten Finland.

Den andra bilden är bara en vanlig egobild.

kvällstorg

Jag stämde träff med syrran igår, och vi for tillsammans gående till kvällstorget här i Kokkola. Vi visste att Ventus Blues Band skulle uppträda nångång under kvällen, och det var väl största orsaken till att vi for dit.

Vi gick omkring på torget, köpte jordgubbar och talade med lite folk. Det här var första gången sedan jag kom till Kokkola, som jag faktiskt kände att "det är sommar". Det var härligt att gå omkring där.

Vi blev hungriga och körde till ABC där vi åt på Hesburger. Nu fick jag för första gången smaka Hesburgers kycklign tortilla. Nästa gång tänker jag nog välja det gamla vanliga: Kanaateria. Inte var det egentligen något fel på tortillan, men hamburgaren är kanske sist och slutligen ändå godare.

Tillbaka på torget var vi lite senare, och efter 20.30 började VBB spela. Mums.

...

Idag hade jag en intressant kund på lopptorget. Hon var från Beijing och kunde varken finska, svenska eller engelska. Hon kunde säkert bara sitt eget modersmål. Men hon var en glad typ och hon hade med sig papper på det finländska alfabetet. Jag fick hjälpa henne att träna uttalet på bokstäverna. Det var väldigt intressant och jag tror hon tyckte om att umgås fastän vi inte kunde kommunicera SÅ bra, för slutligen tog hon några fotografier av oss två. Hoppas hon dyker upp igen. Jag hörde att hon varit på övrevåningen (bokhandeln) även dagen före.

...

Den här månaden får vi veta om vi kommit in till någon skola. Jag och Sofia har funderat på lägenheter, och det är faktiskt så att man börjar bli lite nervös inför "resultaten". Jag känner mig nog väldigt osäker på om jag kommer att komma in. Men just nu är min känsla såhär: "Jag tror att Gud har hand om allt. Om jag kommer in är det kanske meningen att jag ska studera. Och ifall jag kommer in, och det ändå inte är Guds vilja, så kommer han säkert i något skede att visa in mig på en annan väg. Ifall jag inte kommer in tror jag att Gud vill att jag ska göra något annat, i alla fall för ett år framåt."

Det är skönt att få be för sin framtid!

Sommarjobbet

Nu har jag avklarat sex jobbdagar. Jag jobbar åtta timmar per dag, men i fredags höll butiken öppet en timme senare, och då blev det nio timmar. Hittills har jag jobbat på lopptorget alla dagar, och det är en fröjd att arbeta där. Massor med människor, och många som man känner. Av de som man inte känner finns det också många som tycker om att tala. Ett väldigt socialt jobb med andra ord.

Eftersom jag i flera dagar har jobbat på lopptorget har jag också haft lyckan att fynda där. Idag fyndade jag en stilig regnjacka. Jag tycker inte om att använda regnjackor, eftersom jag inte trivs i dem, men den här regnjackan är faktiskt stilig och därför slog jag till direkt och köpte den. Nu behöver jag inte längre bli våt. Något annat som jag fyndade var en latinsk lärobok. Wow, jag har aldrig läst latin förut, men nu kanske jag börjar!;)

Det är fortfarande fint väder. Funderar vad jag ska göra. Igår for jag ut till stranden, men när jag väl var där blåste det, så jag ville inte vara där länge. Kanske slår jag till nu och far ut på länk. Det blir första länken sedan jag flyttade till Kokkola. Jag har inte velat fara ut på länk pga att benen värker efter arbetet. Benen värker nog fortfarande, men viljan att fara ut och röra på mig är för stark.

Vill du ha ett livslångt och lyckligt äktenskap?

Före jag kommer till det ämne som rubriken antyder om vill jag bara påpeka om något viktigt: Läs böcker! En del människor är inte alls intrsserade av att läsa böcker medan andra är väldigt inspirerade. Jag är en såndär mellantyp, jag tycker det är väldigt roligt att läsa böcker men ibland lägger jag helt enkelt inte ner tid på det. Det som jag vill säga är att livet kan bli mycket mer innehållsrikt om du läser böcker! Du kan leva ditt liv utan att tänka desto mer, men genom att läsa böcker får du större djup i livet. Nu talar jag i första hand inte om romaner, utan mer om kristna böcker med inspirerande och viktiga teman. Om du är van att läsa sådana böcker vet du vad jag talar om. Annars måste du själv pröva! En del böcker är sämre, men det finns de böcker som verkligen berikar livet. De ger "aha-upplevelser" som man annars kanske aldrig skulle komma fram till.

Jag håller nu på att läsa "Kärlekens fem språk, för den som är en" skriven av Gary Chapman. Han har skrivit en annan bok som heter "Kärlekens fem språk", som jag inte läst och som jag tror riktar sig till gifta par. Annars handlar dessa båda böckerna om samma sak, bara att de är inriktade för olika målgrupper.

Jag tänker nu inte börja berätta om bokens innehåll, det får i så fall dröja till en annan gång eller så får ni läsa boken själva.

Det som jag vill ta upp i detta inlägg är äktenskapet. Förut var mina tänkesätt lite såhär: "Äktenskapet löper fint av sig självt, jag förstår inte varför människor skiljer sig" och "äktenskapskurser och äktenskapsrådgivning!? - det är väl bara för de som har problem i äktenskapet".

Medan jag läser den här boken om kärlekens fem språk snurrar mina tankar. Jag börjar inse vissa saker, och jag får, som jag tidigare sade: aha-upplevelser. Jag har fått ändra på mina tidigare tänkesätt. Äktenskapet är något man satsar på, något man ger tid till och som man ständigt får bygga på. Om man inte arbetar på sitt äktenskap kan det lätt gå snett. Det här med äktenskapsrådgivning och äktenskapskurser (då tänker på jag på kristna sådana) är inte heller så dåligt som jag trodde. Det är bra om man får rådgivning i äktenskap redan före man gifter sig, och inte först när problemen kommer. Och dessa råd behöver inte bara röra sig kring hur man ska göra för att lösa problem, utan i första hand om hur man skall undvika problemen. Och sådan här rådgivning är inte trist, det för istället med sig mer inspiration och spänning.

Att ta sig till en äktenskapskurs är ändå ett ganska stort steg - i alla fall för mig som är singel (haha), och därför vill jag komma med glädjande budskap: Det finns böcker som är otroligt lärorika och inspirerande! Det lönar sig för både singlar och sällskapande att läsa dessa böcker. Först och främst vill jag då rekommendera "kärlekens fem språk". (Den kan också lära dig att förbättra dina relationer till dina vänner, familjemedlemmar och andra bekanta) Jag har också läst boken "Kärleksfaktorn", som jag minns gav mig glädje. (Jag kommer just nu inte ihåg författarens namn.)

Så nu kommer jag till frågan: Vill du ha ett livslångt och lyckligt äktenskap? Jag skulle här visserligen kunna komma med mina egna råd, men jag uppmanar dig istället att läsa någon bok som behandlar dessa ämnen. Författarna till sådana böcker är säkert mer kapabla att klarlägga råden än vad jag är. Läs, begrunda och utöva sedan det du lärt dig! Det lönar sig! Dessa böcker är bra och intressanta att läsa redan före man ens träffar någon.

(Om du undrar var du får tag i såna böcker, så är det bara att sticka dig in till någon kristen bokhandel. De har massor med bra böcker.)