Ein bisschen Frieden

http://www.youtube.com/watch?v=8Tr33n1OGrQ

Wie eine Blume am Winterbeginn, und so wie ein Feuer im eisigen Wind, wie eine Puppe, die keiner mehr mag, fühl ich mich an manchem Tag.

Dann seh ich die Wolken, die über uns sind, und höre die Schreie der Vögel im Wind, ich singe aus Angst vor dem Dunkel mein Lied, und hoffe, daß nichts geschieht.

Ein bißchen Frieden, ein bißchen Sonne, für diese Erde, auf der wir wohnen, ein bißchen Frieden, ein bißchen Freude, ein bißchen Wärme, das wünsch ich mir. Ein bißchen Frieden, ein bißchen träumen, und daß die Menschen nicht so oft weinen, ein bißchen Frieden, ein bißchen Liebe, daß ich die Hoffnung nie mehr verlier.

Ich weiß, meine Lieder, die ändern nicht viel, ich bin nur ein Mädchen, das sagt, was es fühlt. Allein bin ich hilflos - ein Vogel im Wind, der spürt, daß der Sturm beginnt.

Ein bißchen Frieden, ein bißchen Sonne, für diese Erde, auf der wir wohnen, ein bißchen Frieden, ein bißchen Freude, ein bißchen Wärme, das wünsch ich mir. Ein bißchen Frieden, ein bißchen träumen, und daß die Menschen nicht so oft weinen, ein bißchen Frieden, ein bißchen Liebe, daß ich die Hoffnung nie mehr verlier.

Sing mit mir ein kleines Lied, daß die Welt in Frieden lebt, sing mit mir ein kleines Lied, daß die Welt in Frieden lebt

Bilder från promenaden

Två inlägg tillbaka skrev jag om att vi varit på promenad. Efteråt hade vi ännu en mysig stund och drack te. Här kommer några bilder som jag tog den här kvällen.

Film till långt in på natten

Igår satt jag inne och gjorde skolarbeten på dagen. När kvällen äntligen var framme gick jag och Ina till studentmissionens möte. Nu har vi kollat hur länge det tar för oss att gå det: en halv timme. I början av mötet kände jag mig bara stressad, och tänkte på att jag kanske borde vara hem och göra skolarbeten i stället. Men stressen for om och jag kunde njuta av kvällen.

På vägen hem stack jag och Ina oss in till en godisaffär nära oss. Det fanns choklad i massor, så det blev en mycket söt blandning. När vi kom hem beslöt vi oss för att se på filmen Take the lead. Ina hade sett den förut, men för mig var den ny. En dansfilm var den, och *surprise surprise* så tyckte jag om den!:D Vilken gentleman den mannen var som filmen i största hand handlade om! Filmen var dessutom på något sätt "based on a true story", så den där gentlemannen har funnits i verkligheten.

Idag sitter jag också framför min dator och skriver skolarbeten, men jag har inte ens hunnit skriva så mycket, och jag tycker redan att jag har fått den största delen av skolarbetet undanstökat. Okej, det finns nog att göra om man vill! Så inte skall jag klaga. Men det känns ändå inte så stressande.

Det här med att bo ensam (alltså att bo hemifrån) är ganska spännande, för man inser alltid nu som då vilka saker man skulle behöva. Just nu t.ex. så önskar jag och Ina att vi hade en dammsugare! Inte har jag någongång tyckt om att dammsuga, så det har aldrig stått på min önskelista att vilja ha en dammsugare. Men att sopa golvet är nog ännu värre! Fast som Ina konstaterade idag, så ser man bättre resultatet av städningen när man sopar, dvs. man ser den hög med damm som man har samlat ihop.

Här var lite lördagstankar från mig. Bara en månad kvar till Jul!

Underbar promenad

Igår kom jag hem närmare kl.18. Jag hade en extra lång skoldag, och fick aldrig se den ljusa delen av dagen (förutom när vi gick och äta). Dagen bestod av två lektioner, en tent och en föreläsning. När dagen var slut var jag lättad över att tenten var över och den hade gått bra. Däremot såg jag inte fram emot helgen, för den skulle igen bestå av en hop med skolarbeten. Men den här kvällen bestämde jag mig för att bara göra en mindre skoluppgift, och sedan drog jag med mig Ina ut på promenad.

Ina tog sin kamera med och vi började gå i riktning mot en ishockeyplan. Eller den är större än en plan, det är ett ganska stort isat område, där folk skrinnar. Och jag tycker så om det här stället, som vi för några dagar sedan råkade gå om. Planen ser ut som en oas mitt i stan, och den lyses upp av stora strålkastare. (såna som brukar finnas vid ishockeyplanar) Jag börjar bara tänka på Love Story när jag ser den här planen.

Vi gick sedan vidare till sådana ställen som vi tyckte var vackra, och vi tog hela tiden foton. Under en och en halv timmes promenad fick jag tänka på något helt annat, och det var en uppiggande kväll. Efteråt drack vi te (jag också!) tillsammans. Det var skönt att fara och sova den här kvällen, för jag visste att jag fick ha en lång sovmorgon nästa morgon. En skön nattssömn på 9½h fick jag.

Idag hade jag en lektion och sedan har jag gjort lite skolarbeten. Nu ikväll skall jag fara på bodycombat, det är något som jag aldrig förut har provat på och inte vet vad går ut på. Hoppas det är något roligt. Efter combaten får jag sedan fortsätta med skolarbetet.

Nu ska jag äta. Nudlar och kalkonknackkorv.

Mitt liv just nu

- Hade fonetiktent idag. Skrev mycket. Det borde alltså ha gått helt hyfsat. Tacksam för att tenten är över. Nu har jag gjort undan 2/3 av allmän språkvetenskap.

- Mycket skolarbete i helgen. Inte roligt. Det är hela tiden så mycket. Väntar bara på jullov.

- Syrran var hit en natt och for imorgon på morgonen. Det var roligt att ha henne här, och nästa vecka kommer hon igen, och stannar då några fler dagar.

- Känner mig så liten.

Cocos

När jag ser något som innehåller cocos brukar jag stanna upp. Choklad med cocos (ni vet marabous platta), te med cocos (köpte det för inte så länge sen). Jag gick idag i butiken och funderade hur jag lite kunde öka på matsortimentet där hemma, så att det skulle se lite finare ut nu i helgen när jag får gäster. Så vad fick jag då syn på, om inte cocos-saft! Eftersom jag var törstig beslöt jag mig för att provsmaka saften genast när jag kom hem. Och måste erkänna att den inte var så god. Borde ju ha förstått det innan, att saft med cocossmak inte kan vara gott. Men man vet ju inte förrän man smakat, tänkte jag, och nu hoppas jag att jag får lurat mina gäster att dricka av den, så att jag inte behöver dricka hela själv.

En och ett ... skrivfel

Haha, det är så roligt att läsa sina gamla texter på bloggen. Tittade tillbaka ungefär ett år, och hittade en intressant kommentar som jag fått. Det var någon som igen anklagade mig för att inte skriva riktigt rätt grammatikaliskt. Och nu faktiskt skrattar jag åt hur sjukt fel det kan bli när jag skrivar. Jag tror inte att jag riktigt förstod hur fel jag hade skrivit, när jag läste kommentaren för ett år sedan, men nu inser jag!:P Såhär hade jag skrivit: "Denna pass gick timmet riktigt fort".

Men det är ju bra att mina fel kommer fram i bloggen, så får jag sen också lära mig något. (Så ni ska fortsätta säga till när jag skriver fel :P ... det här gäller inte mamma!) En sak som jag lärt mig, är att "reklamera" inte betyder att ge reklam för något. Kan vara bra att veta inför framtiden, det kunde bli lite pinsamt ifall jag använde det fel igen.

Nåja, NU ska jag fara och sova. (Om du läser förra inlägget, så förstår du kanske vad jag menar.)


(p.s. det här är en orsak till att jag lite tvivlar ibland på mina tyskakunskaper, för jag märker ju att jag inte ens kan svenska så bra)

Fin studiedag

Idag har jag fått uppleva en fin studiedag, så som man önskar att en studiedag ska se ut, eller så som man önskar att hela studielivet ska se ut.


Såhär kan jag nu i efterhand berätta att dagsplanen såg ut:

- 9.30 vaknade (satte klockan och ringa på en sådan tid att jag fick sova exakt 9h)
- Därefter gjorde jag sånt man gör på mornar, t.ex. duschade och åt.
- Sedan var det väl tänkt att jag skulle läsa lite på fonetik, men nu kommer jag inte mera ihåg om jag fick något gjort.
- 13.15-14.45 hade jag grammatiklektion.
- 14.55-16.xx satt jag och åt och diskutera mina studier med Karin.
- Sedan lämnade jag in en bok och satt lite vid datorn.
- 17.10-19.30 satt jag i läsesalen och läste fonetik. Jag var inte 100% koncentrerad, men jag fick läst instuderingsfrågorna en varv igenom, så jag kände mig nöjd ändå.
- Sedan for jag för att möta två andra tyskastuderande och vi gick tillsammans till Bremen (någon form av bar). Bremen var väldigt mysig, och vi for dit, för någon hade ordnat ett tillfälle, så att man kunde träffa t.ex. tyska utbyteselever.

Att tala med Karin gjorde faktiskt gott. Hon har några års längre erfarenhet än jag, och hon gav mig fler infallsvinklar. Väldigt intressant att se vilka möjligheter det faktiskt finns. Och att sedan på kvällen få tala tyska var faktiskt skönt. Jag hann inte tala så väldigt mycket, men redan det lilla gjorde susen. Jag hade diskuterat med Karin det här med att fara utomlands ett år, och sen på kvällen kändes det redan som om jag var i Tyskland, jag menar "bar + alla talar tyska". Det såg nästan ut som en bild från nån gymnasies tyskabok. Väldigt idylliskt.

Vi talade också med en finlandssvensk pojke som var med i politiken här i studievärlden, och vi kom in på det här med att ha rötter nånstans, eller att känna sig rotlös. Jag har här i Åbo längtat ganska mycket till Österbotten, och i alla fall just nu känns det starkt som att jag vill tillbaka dit efter studierna. Jag bara undrar vilka arbetsmöjligheter det finns. (Jag måste tillbaka till Österbotten!)

Men ja, den här kvällen gjorde nog susen. Pinsamt nog måste jag erkänna att det här var första kvällen, som jag var ut och träffade lite nytt folk. Okej, i församlingarna har jag faktiskt träffat många nya. Och så har jag ju varit på cirkelträning. Men det här kändes mer internationellt och man fick träffa såna människor som man annars inte skulle stöta på. Väldigt roligt alltså!

Nu ska jag börja ställa mig och sova. Jag har en förmiddag full av fonetikläsning, men efteråt har jag äran att ta emot några helsingforsbor hit till oss. Borde kanske städa lite. Inte för att vi eg. har så råddigt (tycker jag, eftersom det iaf inte är lika råddigt som jag har där hemma i rummet i Österbotten), jag borde kanske kasta bort dedär frukterna som jag inte har hunnit äta upp i tid!:P

Typigskt mig?

Förlåt mamma, jag sade att jag inte skulle grubbla så mycket!

Och jag sade att jag ska låta Gud ta hand om mina bekymmer, och inte själv grubbla.

Men jag kan inte låta bli att känna mig stressad, när jag börjar tänka på hur många val som måste göras nu redan på våren, t.o.m. kanske tidigt på våren. Jag kan inte lämna allt till sista sekunden, då blir det som det gått förut - ogenomtänkt.

Rubriken har två syften, märker jag nu. "Typiskt mig" kom fram redan i första meningen av inlägget. Om det för det första syftar på att jag grubblar, så syftar det för det andra på det jag egentligen hade tänkt skriva om, nämligen "surprise, surprise", yrkesval.

Det är ju nämligen så att vissa människor är väldigt intresserade av något speciellt, eller så uppför de sig på ett visst sätt, så att man vet exakt vad det är de kommer att få som yrke. Tänk t.ex. på Johi som blev till kock och Hanna som kom in på medicinska, valet var klart för dem!Sen finns det ju vissa som är väldigt konstnärliga eller musikaliska, och man kan redan tidigt se vart vägen kommer att bära för dem.

Men jag då? Vad är typiskt mig? Jag önskade att det skulle finnas något, men jag kan inte finna något. Att jag började studera tyska var till en stor del bara slump. Visst är det roligt, men jag kan inte säga att det är något jag alltid velat studera, det var nog mer så att det sista året i gymnasiet blev en godtagbar lösning.

Jag tycker det är synd ifall jag går igenom livet och håller på med något som är "semibra". Något som känns helt ok, men som jag inte satsar hela min själ på. (okej, tolka inte ordagrant, för jag sku aldrig satsa hela själen på jobbet :P ) ... Nåja, visst kan jag arbeta med något fastän jag inte tycker 100 % om det, man kan alltid göra det roligare. Men ifall jag märker efter en stund (på studiebanan), att "nu for min väg inte som jag skulle ha velat", då skulle det kännas onödigt, ledsamt och bara så fel.

Okej, ska bli spännande att läsa detta inlägg om ett år. Hoppas jag har låtit Gud leda mig!

studierna fortsätter

Idag var jag på cirkelträning med Freja. Det var andra gången vi var där, och det är skönt att få komma ut och träffa lite andra folk som vill svettas.

Håller nu på med mina fonetikinstuderingsfrågor. Jag har många dagar på mig att göra frågorna och läsa, så det gör att det är mindre stressande. Ändå kommer jag inte ifrån det att jag kommer att ha fullt med program i helgen + att syrran kommer hit direkt efteråt. Så jag sku gärna vilja komma så långt som möjligt med läsandet nu före. Jag hoppas det går bättre imorgon med läsandet än det gick idag. Jag hade tänkt att jag skulle satsa nästan 7h på att göra frågorna, men det skärdes ner till kanske hälften. Inte är jag i panik, men det innebär bara att jag måste få mer gjort imorgon, än jag hade tänkt.

Jag har väldigt svårt med addition just nu. Jag håller nämligen på att räkna ut vilket biämne jag borde ta. Det ser ut ungefär såhär: TYSKA + TEOLOGI = det jag sku vilja, men ingen bra lösning. TYSKA + MATTE = skulle vara en lite bättre kombination kanske, men jag är inte så bra på matte. TYSKA + ENGELSKA = skulle vara den perfekta lösningen, men är faktiskt omöjlig eftersom jag är dålig på engelska.

I vissa matteuppgifter är x enkel att lösa ut, men inte i alla. Och här har vi en svår uppgift.

Tyska + x = bra lösning.

Jag tror Gud är den enda som vet vad x är, och jag hoppas han snart visar mig. Annars kan det hända att hela uppgiften byts ut mot en annan, och den uppgiften är inte nå enklare att lösa ut.

två datorer och en tv

Är man lite osocial? Här sitter jag och lillabror, bredvid varandra vid tv-bordet och stirrar in i varsin laptop. Men snart ska vi bada bastu. Det är sällan det händer här hos oss.

Inatt sov jag för första gången på länge riktigt länge på morgonen. Min första tanke när jag vaknade var "Näj, nu vaknade jag säkert igen alldeles för tidigt" (jag vaknade nämligen 8 helt av mig själv morgonen innan!), men när jag tittade på klockan var den redan 12. Tänk att få sova till klockan 12 en fredagmorgon!

Jag och syrran var och hälsa på farmor och hennes syster idag. Det är så roligt att umgås med dem två, för de har alltid så roligt. Men farmor börjar nog bli gammal, hennes minne blir sämre. Det är ledsamt att se. Fast ändå är hon nog pigg och har inte långt till skrattet.

Nu ska jag försöka hålla mig kortfattad, därför avslutar jag här. Ha en bra helg!

14-13

Till Karleby!

Nu har resultaten kommit. Kampen var alltså jämn! 14-13 för Karleby.

Hälsning hemifrån

Kom igårkväll hem med tåget. Gjorde skoluppgifter under tågresan, så här hemma är jag relativt ledig. Det betyder att jag kan bestämma hur ledig jag är, om jag gör vissa uppgifter nu eller om jag lämnar dem till nästa vecka. Jag tror jag gör lite här hemma, så har jag lite mindre till nästa vecka, men framförallt vill jag nog vara ganska ledig.

Det har snöat här idag. Och jag och syrran var och stavgå. Våra stavar är så dåliga, för piggarna har kommit igenom dedär gummibitarna (eller vilket material de nu är...) under stavarna, så det har inte så fint ljud. Dessutom börjar det vara ganska halt, så stavarna vill halka. Men träning för armarna lyckades jag ändå få.

Det som min skolarbete alltså går ut på just nu är att skriva instuderingsfrågornas svar till fonetiktenten. Fonetik skulle nästan kunna klassas som intressant (eftersom den behandlar såna frågor som man inte annars tänker på så ofta) bara den inte skulle ha så svåra termer.


Finland får uppleva så många sorger just nu. André som drunknade, flickan som dog under sin ridtur, och den hemska händelsen vid Jokela skola.


En annan sak som är på tapeten nu är vart vår kommun skall orientera sig, till Karleby eller Jakobstad. Idag bestäms det. Men när får vi reda på nyheterna? Mamma är nervös.

Det här var lite hälsningar hemifrån.

Vad gör jag egentligen?

Eftersom jag för en gångs skull har tid att fundera: "Vill jag fara hem (till lägenheten), eller vill jag stanna kvar i datasalen?" så ska jag nu ta kort och uppdatera min blogg. Man vet aldrig när den dagen igen dyker upp när man inte alls har tid. Som t.ex. imorgon.

Jag har inget viktigt att berätta, men det KAN finnas de som undrar vad jag riktigt gör här i Åbo, så jag tänkte nu ge en liten beskrivning.

Jag vaknar på morgonen, i önskan att ännu få sova. Men nej, det är nog bäst att stiga upp säger förståndet. (Det är bra att ha lite förstånd ibland) Oftast är min bokompis Ina redan vaken när jag kommer upp, så jag hälsar på henne och är glad över att ha sällskap. Vi äter ändå sällan morgonmål helt på samma gång, så jag sitter ofta och läser något medan vid matbordet.

Nu före det blir alltför kallt cyklar jag ännu till skolan, och det tar 8 min för mig att cykla. (Om jag går tar det närmare 20 min.) Cykeln har jag under natten i en ganska trång förråddshall nere i höghusets källare. Jag sitter i medeltal 2,35 h på lektioner per dag under denna period. Observera att jag räknade i timmar och inte i lektioner. Pga vissa avvikelser från det normala i schemat valde jag här att för enkelhetsskull räkna i timmar. Hursomhelst så ser vi att jag inte spenderar så mycket tid på lektioner, speciellt inte i jämförelse med gymnasiet där man i värsta fall kunde sitta på lektioner 5-6 h om dagen (om jag minns rätt).

Mina lektioner består till största del av tyska lektioner. Hittills grammatik, näringsliv, översättning och sånt. Allmän språkvetenskap hör till ett ämne som inte går på tyska, utan som alla språkstuderande och logopeder måste gå. När den här kursen är över jublar jag!

Matrasten hör nog till den bästa delen av skoldagen. Då får man välja var man far och äta, och man får god mat för endast 2,35 euro. Gott bröd har de också ofta. När man studerar på tyska kan man lätt isolera sig från andra ämnens studeranden, och därför är matrasterna ett bra sätt att träffa andra ansikten.

Jag går ju också på lärarlinjen, och det innebär att jag under det här året skrapar ihop studiepoäng och kurser genom att studera på nätet. Det är inte så svårt, ibland t.o.m. intressant. Det här gör ändå att jag under våren kommer att ha mindre vanliga kurser och mer pedagogik, och jag undrar redan om jag kommer att bli socialt störd. Nåja, skämt åsido... jag kan alltid plocka mer vanliga kurser åt mig.

Sedan nångång under dagen cyklar jag hem. Ibland går cykelturen in via centrum, men jag far nog gärna hem om jag inte måste till centrum. Mina ärenden in till stan har ofta gått ut på att köpa något från Clas Ohlson, t.ex. hammare (tänk att jag har köpt en hammare!), sladd till adsl-boxen (detta hände igår) osv. Om jag vill handla mat kan jag göra det enkelt på väg hem från skolan. När jag kommer hem väntar ofta i hallen en ÖB på att få glädja mig.

Jag har ännu inte hunnit bilda mig vardagsrutiner utanför skoltid. Jag antar att när jag kommer igång, och när jag inte har mycket skolarbete, så kommer jag att springa på kristna möten, lite motionsaktiviteter och sen kanske slappa och umgås med vänner. Nu den senaste veckan har jag förvånansvärt bra börjat komma igång lite med alla dessa aktiviteter, förutom den att bara slappa. Om ni fortfarande undrar varför jag inte hunnit göra så mycket här i Åbo, så beror det på att jag inte varit så många helger i Åbo, jag har enadelt varit hemma eller i Israel. De helger jag varit här så har schemat bestått av skolarbete.

Så, kanske ni nu fått en bild av hur min vardag ser ut. Visserligen gör jag ibland andra saker, som springer (cyklar) till bibban, gör lite ärenden och sånt, men eftersom de inte hör till vardagsrutinen, så nämner jag dem inte desto mer.

Många säger att Åbo är en fin stad, och det är den säkert. Jag är själv bara kanske okoncentrerad och tittar inte så mycket runt mig när jag cyklar. Men jag och Hanna var på en cykeltur utmed ån ända till Åbo slott. Fastän det var kallt så njöt jag väldigt av utsikten den gången.

Livet går framåt

Jag har haft en underbar helg med många kristna aktiviteter. Speciellt fredagens möte tillsammans med studentmissionen var underbart bra. Det var Christoffer Perret som talade, och det han sade gjorde att det blixtrade till i hjärtat. Man blev så inspirerad att GÖRA något! Inte bara sitta still. Den grundundervisning som han först hade om Guds rike och lärjungaskap var väldigt nyttig. Det var sådana saker som ofta kommer fram i Bibeln, men han gav nya infallsvinklar, så att man plötsligt förstod mycket mera av vad som menas med de orden.

Jag hade tänkt att jag skulle skriva ett sammandrag av det han talade. Tyvärr går tiden iväg, och jag tycker mig inte just nu "ha tid" med det. Men jag vill uppmuntra er alla att gå på mycket möten och sånt så att ni får lära er mer!:)

En rolig sak som jag fick uppleva när jag for till studentmissionens möte, var att jag fick se att människor blir mycket stela och försiktiga när de ser poliser. Jag kom cyklande i stan, och eftersom det redan hade börjat skymma hann jag tänka "äsch, jag har ingen hjälm nu på mig och jag har ingen cykellampa". Plötsligt ser jag två poliser på andra sidan gatan, som de också stod och väntade på samma grönt ljus som jag. Jag kunde inte ta någon annan väg, så jag tänkte bara att "hoppas de inte anmärker något om min cykelhjälm". Inte bara med det, så kom det två män som började gå över gatan. Men när den ena mannen såg poliserna började han svänga om och knyckte i sin vän. Åh, vad jag smålog för mig själv.

Ikväll skall jag till Trädis. Det ska bli bön och lovsång.

Jag tar ledigt från torsdagens grammatik, så kan jag fara hem redan på onsdag före kl.13. Jag kommer alltså hem gansk tidigt på kvällen!:D Nu är också syrran hemma, och jag förstår att vi har mycket att tala om! Det ska också bli roligt att se lillabror, mamma och pappa! Tänk att jag faktiskt hade chansen att komma hem igen så här snabbt. Skönt att få komma hem iaf en gång före jul. Jag har ännu inte tittat på mitt schema framöver, om jag hinner nå fler gånger. Jag får också fara på crosspoint!:D

Snellman

Rubriken beskriver väl den personen jag kommer att umgås med i helgen. Vi har ett pararbete över internet i pedagogiken och jag ska skriva om Snellman. Som tur hade jag lyckan att veta vem min medarbetare var, så vi kunde tala lite IRL. Vi hade lite svårt att hitta böcker om mannen Snellman, och 2-3 sidor text borde vi få fixa ihop. Men vad skall det inte gå. Jag skall idag hämta ett par finska böcker från bibban som kanske innehåller lite info.

Hanna åkte hem med tåget för snart en timme sedan. Vi har haft roliga dagar och hunnit tala mycket. Förutom att tala har vi hunnit ha filmkväll och se The Notebook, en film som jag faktiskt tyckte var bra. Jag har fått visa Hanna skolan, och hon har fått äta på Gado och Arken (och Kvarken och Kvado... och allt vad de hette...*inside*). Vi deltog också i en kristen ljusmässa och fick lyssna på Pekka Simojoki. På torsdagsmorgonen var vi på en länk innan min en lektion börja. Sist men inte minst hann vi gå omkring i Hansa också, men vi missa Saluhallen. Istället var vi på väg till Milan och äta, men sen märkte vi att pizzastället bredvid sålde pizzor och kebab för 3,90, så vi for dit istället, och maten var superbra. Kanske t.o.m. bättre än Milan!;) Men iof har jag inte ätit Milans pizza.

Ja, nu ska jag väl sätta igång och arbeta med Snellman. Hoppas internet håller i sig, den brukar ha en vilja att inte alltid fungera.