Sidor

tisdag, januari 28, 2014

Sång om Göttingen

Det händer sig ibland att jag googlar eller youtubar (så måste man väl också kunna säga?) Göttingen. Nu råkade jag på youtube hitta en ny sång om Göttingen, producerad av ett ungt pojkband. Videon ger lite ord och bild på det jag tänkte för bara några dagar sedan. Jag tänkte nämligen så här: "Tänk att man faktiskt levde där en gång, gick på gatorna där och bodde där!". Det var en fin tid, och visst är sången och musikvideon också ganska fin!


söndag, januari 26, 2014

Ske din vilja ... ?

Den vanligaste kristna bönen torde vara Fader vår. Det är Jesus själv som lärt oss den bönen (som kan hittas i Matt 6:9 framåt), därför är den helt och hållet korrekt. Den som är kristen, eller rört sig i kristna kretsar, har antagligen bett bönen många gånger, kanske så många gånger att bönen snarare blivit ett uppräknande av ord än en bön.

Så nu är frågan: Har du tänkt på vad du ber när du ber Fader vår? Har du till exempel lagt märke till meningen "Ske din vilja, så som i himlen, så ock på jorden"? Jag tänker mig att den här meningen dels är en bekännelse, dels en bön. Man bekänner att Guds vilja är suverän, för att samtidigt aktivt be att hans vilja ska ske.

Guds vilja kan gälla olika saker, exempelvis hans planer angående världen, hans planer angående ens liv. Eller hans vilja, så som den presenteras i bibeln. Är vi beredda att säga "Guds vilja / Guds ord är suverän - låt det ske som han vill / har sagt i bibeln"? Jag tänker speciellt på dagens melodi när man talar om bibeln: "ja, så kanske det var på Jesu tid, men nu lever vi i en modern värld". Det här låter skrämmande likt något som ormen (=djävulen) sade åt Eva: "Har Gud verkligen sagt" (1 mos 3:1).

Lägg märke till det man ännu ber/bekänner i samma mening. Här vill jag hänvisa till vad det står i bibeln, när bönen presenteras: "Ske din vilja på jorden liksom den sker i himlen." (min markering). Guds vilja sker faktiskt i himlen. Så om vi menar oss vara på väg till himlen, och menar oss vilja vara på väg till himlen - en plats där Guds vilja sker - vad har vi då för orsak att inte vilja att Guds vilja ska ske också här på jorden?

Det här var en tanke riktad lika mycket till någon annan som mig själv. Det här med Guds vilja är inte lätt, när man själv har en stark vilja. Men vi bör inse att Guds vilja faktiskt är suverän, och att det inte finns någon orsak för oss att inte be att hans vilja ska ske.

tisdag, januari 21, 2014

Ute på hal is i Tammerfors

079080092112

För ungefär en vecka sedan tänkte jag att jag skulle kunna klara mig utan snön den här vintern och gå direkt till våren. Den tanken tar jag nu tillbaka. Jag är oerhört glad att snön och isen kommit, och jag njuter av att vi just nu bor precis där vi bor. Nästa år kommer vi knappast att ha 100 meter ner till någon sjö eller något hav. Det blev en underbar födelsedagspromenad idag.

Plötsligt känns nu också vårt bostadsområde inte så isolerat som tidigare i höst. Massor med människor färdas här utanför på isen.

torsdag, januari 16, 2014

Mammaledig

I dag börjar mammaledigheten. Fast att vara ledig skulle väl vara lite för lyxigt, så sånt blir det inte tal om. Vi kan säga som så: från och med idag får jag lite mer pengar för att studera. Både studiestöd och moderskapsunderstöd. Jo, sånt går för sig här i landet, och det är jag ju tacksam för!

Ledig blir jag i den stund jag lämnar in min avhandling. När det sker vet jag inte. Eventuellt någon vecka innan barnet kommer, eventuellt kvällen innan, eventuellt i juni. För tillfället ser det faktiskt ljust ut, och jag gläder mig åt det, men jag har lärt mig att man aldrig vet hur det blir med avhandlingar. Man har sin egen tidsplan, men sen när man får handledarens feedback så kan allt ändras.

Vanligtvis brukar gravida kvinnor önska att deras barn ska födas innan beräknat datum. Inte för att jag talat med alla gravida kvinnor på jordklotet, men det kan möjligtvis hända att jag är den första gravida kvinnan som hoppats att så inte ska vara fallet. Jag hoppas nämligen att jag ska ha ordentligt med tid att slutföra avhandlingsarbetet så att jag sedan kan ge min fulla uppmärksamhet åt barnet.

Det är det jag hoppas på - och det är också anledningen till en oro som jag burit på under hösten - att jag ska hinna bli klar innan barnet kommer.

onsdag, januari 15, 2014

Solen skiner

Jag hade inte räknat med att under den här tiden på året behöva ha problem med sol i ögonen. Men det har jag lyckligtvis haft en stund de senaste förmiddagarna när jag suttit i vardagsrummet och studerat.
I dessa soliga stunder har jag fått påminna mig själv om att det inte är februari ännu, och att det inte är dags för fastlagsbullar och runebergstårtor än. Helt enkelt har det inte varit att få mig att förstå det, speciellt inte med tanke på att bagerierna nu faktiskt börjat sälja både fastlagsbullar och runebergstårtor.

Med tanke på att versen "sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne" naturligtvis måste vara sann, så kan jag berätta att jag nog går omkring med sol i sinne också. Orsaken består i det att avhandlingsarbetet för tillfället går bra. Jag har fått vissa klartecken från handledaren, och jag är före i min tidsplan.

Slutligen vill jag säga att februari, trots mina nämnda intalningsförsök, närmar sig med stormsteg. Aldrig har veckorna gått så snabbt som de senaste 15 veckorna. Och nu är det bara (ca) fem veckor kvar tills jag ska få vara med om den antagligen mest spektakulära händelsen i mitt liv. Det är väl en orsak till att ha sol i sinne!

(Och för att ni inte ska få för er att mitt liv är helt igenom perfekt så kan jag berätta att jag för bara ett par kvällar sedan grät över både det ena och det andra. Nog är det dumt att jag fortfarande har svårt för att basera min glädje på Gud, och lätt för att tappa glädjen för några dåliga omständigheter.)

söndag, januari 12, 2014

Ett liv jag drömmer om

Jag drömmer om ett liv där jag och min familj tar tid för varandra, tar tid för att umgås, att samtala, att njuta av och upptäcka livet. Ett liv där vi på riktigt är intresserade av att lyssna på varandra och där vi ger varandra full uppmärksamhet. Jag drömmer om ett liv där vi uppmuntrar varandra och ger varandra möjligheter att utvecklas.

Jag drömmer om ett liv där jag och min familj är glada för dem vi är och tacksamma för dem vi har runtomkring oss. Ett liv där vi älskar oss själva och andra. Jag drömmer om ett liv där goda och sunda värderingar (i klarspråk: Guds värderingar) får styra vårt handlande, så att vi och andra runtomkring oss får må bra.

Jag drömmer om ett liv där jag och min familj tar oss tid för andra - för våra vänner och för människor runtomkring oss. Jag drömmer också om ett liv där vi engagerar oss i andras liv, så att vi kan vara till hjälp om så behövs. Ett liv där jag och min familj ser andra människors behov och är beredda att hjälpa till. Ett liv där vi inte längre blundar för all den nöd som finns i världen.

Jag drömmer inte om ett liv där vi enbart lever för oss själva, för vår egen skull. Jag drömmer inte heller om ett liv där vi låter själva livet gå oss förbi genom att spendera timmar varje dag framför teven, internet och andra tekniska prylar. Ett liv där vi blir förslöade av media. Jag drömmer inte heller om ett liv där vi låter media styra våra värderingar och vår självuppfattning. Jag drömmer inte om ett liv där vi slutar drömma.

(Har påbörjat läsning av Ron Luces bok Utmaningen. Hur vi återskapar Guds kultur i våra hem och blev uppmuntrad att bli en drömmare, dvs. en som skapar nya/egna drömmar för sitt liv istället för att följa andras, t.ex. medias, ofta destruktiva drömmar.)

torsdag, januari 09, 2014

Fin bibelvers

Det brukar sägas (och jag tänker så själv också) att bibelställen som man läst flera gånger utan att lägga märke till dem desto mer, plötsligt kan lysa upp inför en. Nyligen fick jag vara med om detta när jag läste Luk 15:8-10. Höjdpunkten kommer i vers 10:
"Jag säger er: På samma sätt blir det glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig."
Det som understryker det fina är frasen "över en enda syndare". Varje människa är oerhört värdefull inför Gud! Och den kristna som blir paralyserad över en press att behöva omvända stora folkskaror får i bibelstället se att Guds änglar gläder sig redan när en enda syndare omvänder sig. Är det inte glädjande och inspirerande?

onsdag, januari 01, 2014

2013 - Ett bergochdalbaneår

Året inleddes med några månaders graduångest. Det var en väldigt dyster period i mitt liv. Genast när avhandlingen lämnades in i maj började en ljus period. Vi fick flytta bort från Åbo, söka lägenhet i Tammerfors, åka på cykelsemester i mellersta Europa och jag åkte på kurs i Stockholm. Som grädde på moset blev jag gravid. Jag lärde mig att livet ibland är som en bergochdalbana. Djupa dalar och höga toppar avlöser varandra. Hösten har varit som en mellanstor backe. En del svårigheter, men också glädjeämnen har upptagit våra tankar.

Så en summering av året:
- Under våren spelade jag volleyboll med IKA-damer. Det var det roligaste jag gjort på länge, och det var det enda roliga jag höll på med vid sidan av gradun. Det var också det enda som kunde få mina tankar bort från gradun.
- Graduarbetet under våren var jobbigt. Det glömmer vi helst bort ...
- Under våren deltog jag i en beachvolleyturnering, både i mixed- och damseriern. Oerhört roligt och det gick dessutom ganska bra.
- För första gången någonsin var jag och se på en ligamatch i volleyboll. Jag hejade på Tiikerit, men den gången förlorade de. Nästa match blev de finländska mästare, men då närvarade jag inte.
- Gradun lämnades in, livet återvände.
- Jag och Anders fick bråttom att hitta lägenhet åt oss i Tammerfors. Vi hittade en lägenhet i ett naturskönt område.
- Jag var för första gången med och se när Anders deltog i cykeltävling.
- Jag och Anders planerade och genomförde en cykelsemester i Luxemburg, Frankrike och Tyskland.
- Jag blev gravid.
- Jag oroade mig för det där ena alkoholglaset jag hade druckit, den råa biffen jag stoppat i mig. Och jag fick lära mig att inte oroa mig så mycket utan njuta istället.
- Jag fick lära mig en hel del om graviditet: att man inte nödvändigtvis måste må så illa, att man lätt oroar sig för minsta lilla sak, att babyn inte bara "sparkar" utan rör på hela kroppen där inne i den trånga magen.
- Under sommaren avlade jag 20 sp. En del av dem avlades under en treveckorsvistelse i Stockholm.
- Anders blev arbetande medan jag förblev studerande.
- Under hösten har jag i mitt liv fått jobba med renhet, glädje och prioriteringar. Det finns mycket jobb kvar, men det är roligt att märka framsteg.
- Magen har vuxit och jag har fått pröva på en tid utan volleyboll och andra spännande motionsformer. Jag vill definitivt ägna mig åt motion när babyn kommit till världen.
- Jag trodde att jag skulle få prata mycket finska när jag kom till Tammerfors, och att jag äntligen skulle bli någorlunda bra på finska. Efter ett halvt år i Tammerfors undrar jag hur man kan bo i en så finsk stad och ändå inte lyckas prata många minuter finska.
- Jag har fortsatt drömma om en kommande flytt till Österbotten.
- Året avslutades med fina jul- och nyårsfester. Fina julklappar fick vi. Efter 6½-års väntan har jag nu också en systemkamera i mina ägor.

År 2014 kommer att bli ett väldigt annorlunda år. Det nya året handlar inte så mycket om att fortsätta med sånt jag hållit på med eller att förbättra sånt jag hållit på med. Det nya året kommer att handla om något helt annat - för första gången blir jag mamma och vi ska ta hand om en ny människa.