Igår tog jag mitt pick och pack (kamera och extra ullsockor), slet ut sladden till bilvärmaren under de första körmetrarna och for ut på fotouflykt. Jag känner ju till Nedervetil, så att orientera sig var inget större problem, däremot var det svårare att veta var det fanns något intressant att ta fasta på. Slutresultatet är heller inget enastående, men bilderna visar i alla fall vad jag fick vara med om och betrakta igår.
Vissa vägar var mer körvänliga än andra. På en del ställen hade jag fått backa en ansenlig sträcka ifall träd invid (över) vägen hade hindrat mig från att köra vidare, eller om jag hade mött en bil eller helt enkelt velat vända om.
Haavisto är ett ställe jag väl aldrig kommer att sluta återvända till. Här finns en del av min historia, mamma levde exempelvis de fem första åren av sitt liv i det gula huset som skymtar till höger.
Och sedan åkte jag till Seljes förstås. Det får väl räknas som ett säkert kort.
Jag tycker mig ha läst i någon fotobok att man ska fotografera utan att
lämna spår efter sig. Jag måste säga att det var lite svårt. Förresten
borde jag införskaffa vinterskor.
Till slut tog jag mig ännu in till skidspåret. Det blev dock ett väldigt kort besök, för vid det här laget förstod jag att en förkylning skulle vara på antågande ifall jag inte snart kom in i värmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar