Nu är föredraget om infinitiv och particip hållet och engelskauppsatsen inlämnad. Jag gick med lättare steg hemåt och stack mig in via butiken. Livet känns för mig direkt mycket svårare när jag har deadlines och tenter på kommande, för då är mitt självförtroende som sämst och då börjar jag tvivla på allt jag gör. Redan nu är mitt psykiska hälsotillstånd bättre, och fastän jag visserligen har mycket skolarbete på gång så har jag ingen deadline direkt nu. Jag tar mig därmed tid att skriva ett litet blogginlägg och sen skall jag mumsa i mig min fetajuustokolmio som jag köpte från butiken. Det är någon slags pastej som jag aldrig förut smakat.
I helgen blir det hemfärd. Det blir en kort visit, men det är inte heller lång tid kvar tills min i princip 2½ veckor långa påsklov. Påsklovet är nästan helt undervisningsfri, men första veckan har jag två tenter. Ändå får jag vara hem mycket, och efter att tenterna är över borde jag ännu ha 1½ vecka helt ledigt. Mums! Jag vill passa på och vara hem ändå ganska ofta, eftersom jag kanske är i Tyskland nästa år.
Hemresan imorgon blir också trevligt för grannen P och klasskompisen A-S ska med samma tåg, så vi får sällskap av varandra. Dessutom är jag glad över ett uppdrag som jag fick här idag. Jag ska få översätta en text från tyska till svenska, och här handlar det inte om skolarbete utan om en person som behöver få sin text översatt. Det blir alltså första som jag kan hjälpa någon med mina tyskakunskaper.
Nu ska jag mumsa i mig min fetajuustokolmio och sedan ta itu med dagens skolarbete. Lite nu som då får jag också packa mina väskor för imorgon, så det känns befriande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar