Efter att ha haft abstinensbesvär efter volleyboll under jullovet har jag äntligen fått komma igång med volleybollspelande. I torsdags fick jag vara på volleybollträning och idag på volleybollturnering. Volleyboll är verkligen en sport att njuta av.
Därför vill jag uppmärksamma en enorm lucka i det finländska samhället. Och det är just möjligheter till volleybollträning. Jag är uppvuxen i en liten by, och situationen är säkerligen annorlunda i städer. Men överlag tycker jag att det spelas alltför lite volleyboll. Under min vistelse i Tyskland upptäckte jag att volleyboll där var en ganska vanlig sport. Medan flickor i Finland spelar fotboll, verkade det som att väldigt många flickor i Tyskland spelade volleyboll.
Det jag önskar är att det överallt i Finland skulle finnas möjligheter för unga flickor och pojkar att gå med på volleybollträningar. Om det inte finns möjlighet att ordna egna volleybollag i varje by borde man göra reklam för stadens volleybollag. I skolorna borde det också spelas mer volleyboll. Och gymnastiklektionerna borde inte enbart gå ut på att spela matcher, utan teknikträning borde ges. Överlag borde man göra mera reklam för sporten.
Själv har jag den upplevelsen av volleyboll från lågstadie- och högstadietiden att jag visserligen tyckte om att spela volleyboll, men eftersom det under gymnastiklektionerna aldrig blev till något bra spel (Serve - bollen går i marken. Serve - bollen går i marken ... ), så fick jag aldrig en riktig uppfattning om vad volleyboll gick ut på. Först senare, under gymnasietiden, kom jag i kontakt med folk som kunde spela volleyboll - och då fick jag upp ögonen för hur fantastisk sporten är.
Eftersom volleyboll inte är så vanligt befinner vi oss i en liten knepig situation - det kanske inte finns tillräckligt med tränare, och lärare som kan spela volleyboll (?). Men det är absolut inte omöjligt för gymnastiklärare att sätta sig in mer i sporten för att sedan kunna satsa mer på den. (Tack youtube!)
Nu i efterhand skulle jag verkligen ha önskat få en riktig chans att bli bra på volleyboll. Jag är nu 25 år och känner mig en aning besviken över den missade chansen. Som tur är volleyboll ändå en sport som man hela tiden kan bli bättre på och som man kan spela på motionsnivå upp i ganska hög ålder.
4 kommentarer:
Vi spelade nog jättemycket volleyboll i både högstadiet och gymnasiet, började faktiskt lite smått redan i lågstadiet men då tror jag att läraren kanske inte riktigt hade koll på det. Jag upplevde det faktiskt ganska tvärtom från hur du upplever det - jag tyckte det var volleyboll precis hela tiden och jag avskydde det - allt utom att serva. Men så har jag en viss bollskräck och tycker inte om nån som helst bollsporter egentligen.
Samtidigt är det ju handboll man ska spela för att räknas i där jag växte upp, och det är ju ännu mer skrämmande för nån som har bollskräck, heh :) Tur så spelade vi aldrig det på gympan i skolan ändå. Då känns volleyboll ändå som något jag skulle kunna tänka mig att spela nån gång under rätt förhållanden :)
Håller helt med, för lite volley i skolorna! :) Och min mamma är 47 och spelar ännu och en annan i deras lag är hela 61 och still going strong så man kan nog spela länge bara fingrarna och lederna håller..
Roligt att höra era synpunkter! Intressant W att ni faktiskt spelade mycket volleyboll! I min hemby var det bara fotboll som gällde, och det tyckte jag i och för sig också om som ung. Förstås är inte alla intresserade av volleyboll, och inte ska man hålla på med volleyboll hela tiden på gymnastiktimmarna. Men för dem som har intresse borde det finnas möjligheter!
Det är uppmuntrande Patricia att höra om din mamma och hennes lag! Det måste dessutom vara roligt att kunna dela volleybollintresset med sin mamma!!
Skicka en kommentar