Den finländska vintern

Jag har alltid trivts med vintern och alltid när frågan om favoritårstid kommit upp har jag fått konstatera att det finns positiva sidor med både sommaren och vintern. Våren och hösten hinner jag inte riktigt njuta av i sig eftersom jag ser dem som övergångstider till sommar eller vinter. Sommaren är kanske min riktiga favoritårstid (jag behöver väl inte förklara mig) men vintern kommer inte långt efter. När man var liten var vintern riktigt speciell, då byggde vi alltid tunnlar i snöhopar och grävde ner varandra i snön. I januari var födelsedagen och både jag och grannen var så stolta över att få vara födda i en så bra månad som januari. Annat som man höll på med var ju skidning och extra glad var man när man någon speciell gång fick fara på utfärd till en slalombacke. Att åka pulkka nerför K.vägen (det var en fin backe det!) var inte helt fel det heller, men det var varken våra föräldrar eller våra bilkörande grannar så glada över.

Som 22-åring håller jag tyvärr inte lika intensivt på med samma aktiviteter längre men jag uppskattar fortfarande vintern, bara kanske på ett lite annat sätt. Nu är det skönheten jag ser och det faktum att vår fina snö lyser upp vintermörkret. Tänk de som aldrig fått se snö, tänk vad de har gått miste om!

Under senare år har jag förstått att en del personer lider av vintermörkret. När jag de första gångerna hörde om vinterdepression kunde jag inte riktigt förstå att mörkret skulle orsaka depression eller nedstämdhet. För mig har vintermörkret i sig aldrig var en källa till nedstämdhet. Däremot märkte jag under första året i Åbo, när jag tyckte att allting var ganska tungt, att mörkret kunde förvärra en nedstämdhet som redan fanns där. Men nåja, det här är väl olika från person till person.

Under året i Tyskland fick jag en del frågor om depressionen i Finland, och en kommentar av tyskarna var ofta att det är vintern som gör att så många mår dåligt i Finland. Visst beror säkert mycket av depressionen av vintermörkret, det kan jag inte förneka. Men samtidigt tycker jag det är synd att en del har en så felaktig bild av vintern i Finland. En del kanske tänker sig att vintern i Finland är mörk, kall och dyster. Min bild av vintern är däremot att den är vit, vacker och mysig. Fastän det i Tyskland kanske är ljusare en lite längre stund om dagen så har de ofta ingen snö som kan lysa upp när det väl är mörkt. Och vad är väl finare än att titta ut genom fönstret, eller vara utomhus, när det kommer ner stora, vita snöflingor från himlen?

I Tyskland funderade jag ändå en del på det som de sade om vintern i Finland. Tänk om det stämmer att det är tungt att leva i Finland under den mörka hemska vintern? Nu är det redan februari och det börjar bli ljusare. Jag kan konstatera att det har varit en fin vinter och jag har knappt hunnit märka att det har varit mörkt. Jag är naturligtvis väldigt tacksam för den rikliga snömängd vi har blivit välsignade med, utan den hade jag kanske varit aningen mer pessimistisk. Men jag kan alltså konstatera att en finlänsk vinter är något vi får vara stolta över. Hoppas att vintern skulle få bli en glädjekälla även för de människor som hittills har upplevt den som en jobbig tid. Här kommer nu några vinterbilder från den här vintern:








Bildförklaringar:
Det finns förstås människor som kan ta mycket finare bilder än jag, men här var nu några fotografier som fanns på min kamera.
Bild 1: 19.12.2009 Nedervetil kyrka. Ännu inte så mycket snö, men fin sky!
Bild 2: 11.1.2010 Åbo. I början av januari var det väldigt fint i Åbo när allting var väldigt vitt. Marken var vit och träden och skyn var riktigt vita. Ofta låg en dimma kring domkyrkan och det skulle ha lönat sig att fota domkyrkan då, eftersom den också färgades vit. Jag tog som sagt inget foto av domkyrkan, men jag lyckades ändå fånga en väldigt vit bild.
Bild 3: 22.1.2010 Kalkberget i Helsingfors. Det ser nästan ut som Lappland med granarna och snömassorna! :)
Bild 4: 1.2.2010 Åbo. Det var inte vintern i sig som jag ville fotografera utan den fina skyn i bakgrunden. I verkligheten var den rosa-lila färgen än mer intensiv.