Nu tror du kanske att du kommer att få se en bild på vår nyfödda. Medan det stämmer att jag tycker att han är vacker, gläder det mig att jag mitt i vår babybubbla får påminnas om att det finns mycket här i världen jag tycker är vackert. (Eller är det kanske just vår vackra babybubbla som påminner mig om att livet är vackert?) Två saker jag älskar är bibeln och tyska språket, så vad kan då vara bättre än att läsa bibeln på tyska?
"Weil Gott uns solches Erbarmen geschenkt hat, liebe Geschwister, ermahne ich euch nun auch, dass ihr euch mit Leib und Leben Gott als lebendiges und heiliges Opfer zur Verfügung stellt. An solchen Opfern hat er Freude und das ist der wahre Gottesdienst. Und richtet euch nicht nach den Maßstäben dieser Welt, sondern lasst die Art und Wiese, wie ihr denkt, von Gott erneuern und euch so umgestalten, dass ihr prüfen könnt, ob etwas Gottes Wille ist, ob es gut ist, ob es Gott gefallen würde und ob es vollendet ist."
("Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud - er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.")
Rom 12:1-2
Jag måste erkänna att jag vid läsningen av dessa två verser föredrar den tyska versionen. Den känns tydligare och mer uppmuntrande. Romarbrevets tolfte kapitel är ett kapitel jag gärna återvänder till, speciellt när jag vill ha ut mycket matnyttigt på korta textavsnitt.
Jag läste inte den här gången mer än två verser. Men vilka verser alltså! Den sanna gudstjänsten är inte att vi sitter i kyrkbänken på söndag, utan att vi ger vårt kropp och vårt liv åt Gud. Vårt tankesätt ska inte vara präglat av världens sätt att tänka, utan av Guds sätt. Då kan vi förstå vad som är Guds vilja och vad som är gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar