Jag läste ett inlägg av underbaraclara som delvis behandlar kvinnors klädsel, och eftersom det är ett ämne jag funderat på redan en tid vill jag nu diskutera saken här. Inlägget ska inte ses som ett fördömande av någons sätt att klä sig, däremot nog som en uppmaning till eftertanke.
I debatter på senare tid har man hört uttalanden i stil med: "Det är aldrig kvinnans fel att hon blir våldtagen! Hon ska kunna klä sig hur som helst utan att bli våldtagen. Våldtäkt är alltid gärningsmannens fel!" Det här håller jag helt och hållet med om. Trots detta vill jag ändå säga att kvinnor bör vara medvetna om hur de klär sig och vilka signaler deras klädsel sänder ut. Att ens klädsel skulle sakna betydelse kan väl ingen i vår utseendefixerade värld påstå.
Utgående från det som underbaraclara skriver vill jag ge några kommentarer. Hon säger många saker, och jag tycker hon har viktiga poänger. Texten handlar om hur hon många gånger upplevt att hon som kvinna blivit bedömd för sin kropp istället för sin person. Jag vill egentligen inte säga så mycket om det som underbaraclara skriver, utan istället bredda diskussionen. Jag vill nämligen påstå, att även om det är fel av pojkarna/männen att behandla kvinnor så förnedrande som underbaraclara skriver, så menar jag att kvinnorna själva har ett visst ansvar. För är det inte så att kvinnorna själva väljer om de framhäver eller döljer? Visserligen kan vi inte dölja allt (eller vi kan, men jag anser det inte eftersträvansvärt), men vi kan ändå i någon mån välja hur mycket och vad vi framhäver eller döljer. Att bära urringat innebär ett val att framhäva. Att bära korta kjolar likaså. (T.o.m. att bära tighta sportkläder, trots att man kan hävda att sådana är de mest ändamålsenliga.) Varför skulle man bära urringat och korta kjolar om man inte ville visa sin kropp? Att bära korta kjolar och sedan bli förbryllad över att folk lägger märke till ens lår, och kanske t.o.m. bedömer dem, är väl aningen naivt.
Vi känner till att männen är mer visuella än kvinnor, när det kommer till attraktion. Männens blickar dras till kvinnors kroppar på ett annat sätt än kvinnors blickar dras till männens. Ifall man vill låta männens blickar förbli ostörda (kanske med respekt för sin pojkvän/man, kanske med männens eget bästa i åtanke) så kan man alltså välja att inte klä sig alltför avslöjande.
"Men i jämställdhetens namn är det nog väldigt förtryckande att säga att kvinnor inte får klä sig hur de vill bara för att de är kvinnor och bara för att män inte kan kontrollera sina blickar" kanske någon protesterar. Men då skulle jag vilja säga att i jämställdhetens namn skulle det vara helt rättvist att kvinnor skulle klä sig anständigt. Vad anständig klädsel anbelangar tycker jag man ofta kan ta männens klädstil som föredöme.
Sen har vi förstås det här med mode. Att följa modet kan ibland innebära att man (oreflekterat?) framhäver mycket av sin kropp. Men då vill jag påpeka något som kanske är något revolutionerande: man måste inte följa modet. Det är ett val.
Sen har jag ännu en sak angående klädsel jag vill diskutera, nämligen de konsekvenser ens klädsel får för andra kvinnor. Det är nämligen så att jag börjat fundera på kopplingen mellan klädstil och ätstörningar. Föreställ dig hur man klädde sig på 1800-talet. Föreställ dig sedan hur man klär sig nuförtiden. Med vilken klädstil är det större möjlighet för tankar som "Sådana smala lår vill också jag ha", "Vilka magmuskler/armmuskler! Dags för mig att skaffa gymkort och börja med sockerstrejk"? Inte för att jag önskar oss tillbaka till 1800-talet, men jag tänker mig att detta val att framhäva/dölja har en viktig betydelse för vår kroppsfixering. Både att se andras (perfekta) kroppar och att visa upp sin egen kropp ökar ens egen kroppsfixering. Ifall alla väljer att visa istället för att dölja så fortsätter kroppsfixeringen att rulla på.
Dessa är tankar som jag tror kommer att få styra mina klädinköp i framtiden. Har ni tankar ni vill dela med er angående detta tema?
I debatter på senare tid har man hört uttalanden i stil med: "Det är aldrig kvinnans fel att hon blir våldtagen! Hon ska kunna klä sig hur som helst utan att bli våldtagen. Våldtäkt är alltid gärningsmannens fel!" Det här håller jag helt och hållet med om. Trots detta vill jag ändå säga att kvinnor bör vara medvetna om hur de klär sig och vilka signaler deras klädsel sänder ut. Att ens klädsel skulle sakna betydelse kan väl ingen i vår utseendefixerade värld påstå.
Utgående från det som underbaraclara skriver vill jag ge några kommentarer. Hon säger många saker, och jag tycker hon har viktiga poänger. Texten handlar om hur hon många gånger upplevt att hon som kvinna blivit bedömd för sin kropp istället för sin person. Jag vill egentligen inte säga så mycket om det som underbaraclara skriver, utan istället bredda diskussionen. Jag vill nämligen påstå, att även om det är fel av pojkarna/männen att behandla kvinnor så förnedrande som underbaraclara skriver, så menar jag att kvinnorna själva har ett visst ansvar. För är det inte så att kvinnorna själva väljer om de framhäver eller döljer? Visserligen kan vi inte dölja allt (eller vi kan, men jag anser det inte eftersträvansvärt), men vi kan ändå i någon mån välja hur mycket och vad vi framhäver eller döljer. Att bära urringat innebär ett val att framhäva. Att bära korta kjolar likaså. (T.o.m. att bära tighta sportkläder, trots att man kan hävda att sådana är de mest ändamålsenliga.) Varför skulle man bära urringat och korta kjolar om man inte ville visa sin kropp? Att bära korta kjolar och sedan bli förbryllad över att folk lägger märke till ens lår, och kanske t.o.m. bedömer dem, är väl aningen naivt.
Vi känner till att männen är mer visuella än kvinnor, när det kommer till attraktion. Männens blickar dras till kvinnors kroppar på ett annat sätt än kvinnors blickar dras till männens. Ifall man vill låta männens blickar förbli ostörda (kanske med respekt för sin pojkvän/man, kanske med männens eget bästa i åtanke) så kan man alltså välja att inte klä sig alltför avslöjande.
"Men i jämställdhetens namn är det nog väldigt förtryckande att säga att kvinnor inte får klä sig hur de vill bara för att de är kvinnor och bara för att män inte kan kontrollera sina blickar" kanske någon protesterar. Men då skulle jag vilja säga att i jämställdhetens namn skulle det vara helt rättvist att kvinnor skulle klä sig anständigt. Vad anständig klädsel anbelangar tycker jag man ofta kan ta männens klädstil som föredöme.
Sen har vi förstås det här med mode. Att följa modet kan ibland innebära att man (oreflekterat?) framhäver mycket av sin kropp. Men då vill jag påpeka något som kanske är något revolutionerande: man måste inte följa modet. Det är ett val.
Sen har jag ännu en sak angående klädsel jag vill diskutera, nämligen de konsekvenser ens klädsel får för andra kvinnor. Det är nämligen så att jag börjat fundera på kopplingen mellan klädstil och ätstörningar. Föreställ dig hur man klädde sig på 1800-talet. Föreställ dig sedan hur man klär sig nuförtiden. Med vilken klädstil är det större möjlighet för tankar som "Sådana smala lår vill också jag ha", "Vilka magmuskler/armmuskler! Dags för mig att skaffa gymkort och börja med sockerstrejk"? Inte för att jag önskar oss tillbaka till 1800-talet, men jag tänker mig att detta val att framhäva/dölja har en viktig betydelse för vår kroppsfixering. Både att se andras (perfekta) kroppar och att visa upp sin egen kropp ökar ens egen kroppsfixering. Ifall alla väljer att visa istället för att dölja så fortsätter kroppsfixeringen att rulla på.
Dessa är tankar som jag tror kommer att få styra mina klädinköp i framtiden. Har ni tankar ni vill dela med er angående detta tema?
6 kommentarer:
Självklart kan man medvetet klä sig provocerande och det kan göra det mer riskfyllt att gå genom en mörk park mitt i natten (om det nu är där våldtäkter sker). Jag skulle nog ändå inte säga att det gör övergreppet mer acceptabelt.
Om kläder… jag klär mig mest i sånt som gör mig bekväm. Klär jag upp mig är det för att känna mig fin, inte för att göra andra avundsjuka vare sig på mina fina muskler eller gigantiska bröst ;) visst är det säkert bra att tänka efter ibland men om man inte har några baktankar så tror jag att man kan klä sig i det man trivs i :)
Själv brukar jag ofta vara upprörd varje vår då ag ska shoppa t-shirts och inte kan hitta en ENDASTE en som samtidigt är snygg och o-urringad. Det enda man har att välja på är sunkig sport-/friluftsmodell med vanligt, runt halshål och så de där i övrigt snygga men med megaurringning. Och visst, det är ett val, vill jag vara snygg men urringad (och obekväm med min klädsel) eller sunkig (och obekväm med min klädsel). Oftast välhjer jag att inte köpa nåt alls utan fortsätta ett år till med de enstaka gamla jag har. Och vara lite upprörd över att man inte har några vettiga valmöjligheter.
Freja: Jag ber om ursäkt ifall jag var otydlig. Jag är alltså också av den åsikten att våldtäkt alltid är mannens fel. Men jag ville poängtera att kvinnors klädval överlag nog får vissa konsekvenser (de jag sedan diskuterar).
Vidare tror jag att ens klädsel kan få vissa (negativa) konsekvenser oberoende om man har baktankar eller inte. Sedan kan man förstås inte grubbla över sin klädsel i evighet, men det är bra att vara medveten om sina klädval.
Johannele: Ja, jag hade faktiskt tänkt avsluta inlägget med att jag borde lära mig sy kläder, eftersom det kan vara svårt att hitta sådana kläder jag skulle vilja ha! Det är tråkigt att det ska vara så!
Vill ju bara provocera lite :)
Det där med kläder, kroppsfixering o att väcka avund... det kan man helt enkelt inte fundera på i alla situationer. T-skjortor visar oundvikligen tränade armar, bikinin avslöjar sixpacken. Ska vi klä oss i säckar?
Man kan antagligen inte låta bli att väcka avund oberoende vad det handlar om. Om vi skulle försöka undvika det så skulle man inte kunna skaffa barn (väcker avund), inte kunna köpa hus eller ha hög lön, för allt det väcker känslor hos nån. Också sådan "fixering" kan ju väckas...
Så sånt. Jag tror det finns sånt här på alla områden o människan är missnöjd o avundsjuk o glömmer att vara tacksam o se det goda hon har.
Tack för din kommentar! Det är bra att få feedback på sina tankar, så att man får dem prövade! Du har helt rätt i det du skriver! Och nej, säckar ska vi inte klä oss i! Ändå kommer jag inte ifrån att jag tycker att samhället skulle vara en bättre plats om anständig klädsel skulle vara skulle vara det man skulle se omkring sig. Så det är något som jag i alla fall kommer att vilja försöka hålla mig till så gott det går.
Bra blogginlägg och intressant diskussion! Ja överensstämmer nog med dig Sofie, men slutsatsen blir inte samma. Dvs jag tycker att klädvlen har en konsekvens: tex tights på gymmet där det finns män och kvinnor, urringade sporttoppar mm. Men i praktiken tror jag att ändamålsenligheten går före då man väljer hur man skall klä sig. Att sedan försöka göra det både oprovokativt och ändamålsenligt är kanske målet?
Skicka en kommentar