Villaproblem 2: Lugnet

Det här problemet är definitivt motsägelsefullt. Man far till villan för att uppleva lugn och ro och kommer därifrån mer rastlös än tidigare.* Fastän jag kallar det för problem, så innehåller fenomenet många fördelar, ja antagligen fler fördelar än nackdelar. Kanske är det just på grund av motsägelserna som jag kallar det ett problem.

Under pedagogikstudierna hade vi en föreläsning där det talades om stress och burn out och det som vi fick höra är att det är bra för våra trötta hjärnor att vara totalt sysslolös. Att sitta och titta på regnet som rinner ner för fönstren är något eftersträvansvärt. Så de gånger jag kände mig sysslolös på villan tänkte jag på det här och intalade mig själv att efter den stressiga våren så är det just det här som jag behöver.

Men sysslolöshet blev snabbt till rastlöshet. Mannen var på jobb, jag hade inte tagit med mig tillräckligt många böcker och jag satt där ensam, ofta med medelmåttigt väder på utsidan. Mina besök in till byn, där jag tre dagar i veckan satt på bibban och skrev på gradun, och där jag samtidigt besökte mannens släktingar under lunchpausen, var min räddning. Det tog inte länge innan dessa timmar i byn blev höjdpunkterna i veckan. Gradun förlängdes med flera sidor per dag och jag fick träffa människor.

Två-tre dygn efter hemkomsten från villan har jag varit på tjejkväll, varit på inskolning vid bibban i hembyn, varit på joggingtur med en vän, och ikväll ska jag till staden med en annan vän. Sommaren är räddad. Jag har kommit tillbaka till civilisationen, jag får sitta här och skriva av mig på bloggen.

Men nu är det inte längre bara graduskrivningen som lockar. Nu finns de där vännerna jag kan träffa. Nu har jag möjlighet att läsa vilka böcker jag vill igen, och kanske samla några fler titlar i min läsdagbok, och löparskorna står i tamburen och väntar.

Jag tror det var lugnet som gjorde att jag fick en rivstart med graduskrivningen, jag tror att lugnet fick mig att inse hur mycket jag saknar och behöver mina väninnor och jag tror att lugnet fick mig att inse vad jag uppskattar i livet. Så inte var det väl så dumt sist och slutligen?

__________________
*Jag var vid villan 2 ½ veckor, dock med några dagars undantag. Men jag tror inte man får det här problemet med bara ett par dagar vid villan.