För lite mer än 35 år sedan flyttade min mamma från Sverige till Finland. Idag flyttar min lillebror till Sverige. Jag är så glad för hans skull - att han vågar gå sin egen väg, att han gör det han vill göra. Och jag är glad för det äventyr han ska få vara med om. Studera litteraturvetenskap och retorik, få en helt ny bekantskapskrets, bo i ett annat land än det han är van vid, bo närmare sina svenska släktingar, flanera i Uppsala och Stockholm, kanske spela trumpet i någon intressant orkester, och vem vet vad!
Och jag hoppas att han inte låter sig nedslås av motgångar. Den vägen har jag prövat på och den är inte att rekommendera. Det löser sig alltid. Det fick han se redan vid lägenhetssökningen. Resultatet lät vänta på sig, men för ett par dagar sedan ordnade allt upp sig!
Nu önskar jag min bror lycka till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar