Att bygga hus är att kompromissa

Nu har jag fått göra en av mitt livs största drömmar: planera mitt eget hus. Eftersom det inte blev något av min barndoms drömyrke - arkitekt - återstod starkt drömmen att få planera det egna huset.

Så här såg ett av mina drömhus ut år 1997, när jag var 9 år.

Med en förkärlek för korridorer och trappsteg inne i huset och ett inte så starkt öga för det rimliga i det hela (ett fönsterlöst sovrum och en hel massa nivåskillnader fastän det är ett enplanshus) kunde mina dåvarande drömhem snabbt nå miljonklass. (Om någon undrar vad "vilan rum" betyder, är det dialekt för vilorum. Viktigt med vilorum!)

Någon gång under årens lopp fick jag sluta fred med mina drömmar om en lyxkåk. Jag började tänka mig och planera mer realistiska föremål.

Ritningen ovan är skapad under studietiden. Förkärleken för trappor inomhus hänger kvar, men de labyrintliknande korridorerna har jag skippat.

Men länge, egentligen tills för några månader sedan, hade jag tänkt mig att jag på något sätt skulle få till ett riktigt drömhem med alla de trevliga detaljer jag drömt om. Tills jag fick inse att det här med att bygga hus är att kompromissa.

Det kan ju lyckas, jag säger inte det. Men för egen del fick jag inse att det inte bara var mannens önskemål och vår budget jag fick ta i beaktande, därtill kom andra faktorer så som solens bana runt tomten, mina egna önskemål som visade sig krocka med andra av mina egna önskemål samt  funktionalitet.

 

Jag ska bara ge ett exempel. (Jag kommer nog att berätta mer om huset framöver.)

Jag skulle gärna ha haft ett liggande långsmalt fönster i köket, placerat mellan de nedre och övre köksskåpen. 

Det kanske viktigaste i huset var kökets placering och utformning. Det var flera faktorer att ta i beaktande, t.ex. ville vi att det skulle få mycket ljus, men inte lika mycket som vardagsrummet, därtill ville jag från köket ha utsikt åt två eller helst tre håll av tomten. Vi hittade en praktisk planlösning att utgå från Kontio och var nöjda med kökets placering. Så när som på den detaljen att köket bara delade en sida med ytterväggen. Då fick jag välja mellan ett ljust kök med bra utsikt över bakgården och ett kök med mitt älskade långsmala fönster. Det blev ett ljust kök med stort fönster.

Jag hade ytterligare en möjlighet för mitt långsmala fönster: hjälpköket. Men det löpte inte längs med en yttervägg, så där rök det långsmala fönstret slutgiltigt.

Vårt hus kommer att bli fint och trevligt, men inte så originellt som jag hade drömt om. Som tur hann jag sluta fred även med den drömmen kort innan vi började planera huset. Det var när vi jobbade på min systers tomt och jag tänkte: "Jag bryr mig inte om vi inte får bo i ett drömhus, bara vi skulle köpa tomten här bredvid och bara huset är praktiskt."

Vi köpte tomten och huset är praktiskt.