Jag skriver nu en uppsats om Hartmann von Aues verk Iwein. Verket är skrivet i början av 1200-talet, och innan jag läste det hade jag negativa fördomar. Så fel man kan ha. Verket handlar om riddaren Iwein som är ute på äventyr och man blir inte uttråkad för det händer hela tiden något spännande.
Även om man får följa med på Iweins utveckling mot en bättre riddare och människa, och han lyckas faktiskt bli en sympatisk hjälte, så begår han ganska i början av berättelsen ett sånt fatalt misstag som jag ännu inte lyckats släppa. Det är så att han blir kär i en drottning vars man han just dödat. Man kan tycka att han har alla odds emot honom. Men drottningen behöver en tapper man som kan beskydda landet, och vem är inte mer passande för uppdraget än han som just dödat den förra kungen? Så han får gifta sig med den vackra drottningen som han är så förälskad i, även om det inte såg ljust ut. Vad händer därefter? Jo, han blir övertalad att komma med på tornerspel och fastän han lovat att vara tillbaka inom ett år, glömmer han bort tiden. Därmed har han förlorat sin fru.
För den som inte kommer att läsa Iwein kan jag berätta att det efter många svåra händelser reder upp sig och han får drottningen tillbaka. Men vem är så dum att han glömmer bort tiden när han vet att han isåfall kommer att förlora sin älskade?
Iwein upprör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar