Jag har aldrig varit speciellt förtjust i blommor. Men sedan jag började fotografera mera aktivt har det slagit mig att blommor, med sina varierande former och färger, kan vara intressanta att fånga på bild. Men hur gör man för att få blommor intressanta? Jag vet inte om jag har ett svar på frågan, men här har jag i alla fall tankar bakom sommarens blombilder.
Den första blomman i detta kollage har jag fotograferat utgående från det enkla faktum att jag tycker att blomman var intressant. Det är inte många blommor som når fram till mitt hjärta, men den här var på god väg. Bilden är antagligen tagen med close up-filter, så jag har fått bakgrunden riktigt suddig.
Även de två följande bilderna har jag tagit eftersom jag har tyckt att blommorna har varit fina. Men jag är inte helt nöjd med slutresultatet. I den första av de två följande bilderna lyckas jag förvisso framhäva de fina prickarna inuti blomman, men förgrunden blir p.g.a. close up-filtret så suddig att man inte ser hurudan blomma det är fråga om. Den lilla vita blomman i andra bilden tycker jag är fin, men problemet är att bakgrunden är så vit att blomman inte skiljer sig ur bakgrunden tillräckligt bra.
Om blomman i förra bilden inte skiljde sig ur bakgrunden tillräckligt bra så har jag i nästa bild med iver försökt skilja ur blomman ur bakgrunden. Jag insåg att den gröna blomman omöjligt kan låta sig fotograferas mot gräset, så jag sökte efter denna bruna bakgrund. Men lyckas jag göra bilden intressant? Blomman tycker jag att är aningen intressant, men bilden blir inte intressant.
Nästa bild visar en blomma som jag fotade ur olika synvinklar för att se hur ljuset påverkar bilden. Jag fick fram den här bilden och tycker att den förmedlar en ganska trevlig stämning. Det är alltså egentligen inte så mycket blomman i sig, utan blomman i kombination med ljuset, som gör bilden speciell.
Om jag inte skulle fotografera och vara på jakt efter nya motiv hade jag knappast upptäckt denna lilla blomma. Söt tycker jag, i sin spretighet. Med close up-filtret lyckades jag inte få alla delar av blomman (eller borde jag säga "alla blommorna"?) i fokus. Eftersom de olika "blomdelarna" klumpar ihop sig i den övre delen av blomman fick jag försöka se till att de blomdelar kom i fokus som uppträder enskilt, och alltså syns bra i sin kontrast mot den gröna bakgrunden. För övrigt lyckades jag inte skapa en spännande bild.
Sedan kommer vi till en i mitt tycke nästan ful blomma. Men de många humlorna gjorde blomman intressant. Blomman sticker dock inte tillräckligt bra ur bakgrunden.
Nästa blomma är i sig inte speciell, men eftersom de växer tätt ihop blir summan av alla blommor trevlig. På nästa bild har jag därmed inte endast velat fånga en blomma, utan många. Några få blommor står i fokus, resten bildar trevliga, suddiga färgklickar. Jag tycker dessutom om de smala men styva stjälkarna som förser bilden med linjer.
Suddiga färgklickar i bakgrunden finns i ett par andra av mina blombilder. Den gula blomman i nästa bild är inte spektakulär, utan huvudmotivet blir nästan bakgrunden. Bakgrunden visar ett rikt blombestånd, medan den gula blomman i förgrunden får tjäna som exempel på vad som syns i bakgrunden. När jag säger att bakgrunden nästan är huvudmotivet så vill jag poängtera att det är ett medvetet val att låta bakgrunden vara suddig. Jag gillar effekten när formen försvinner och färgen sväller ut.
En annan bild med färgklickar i bakgrunden är nästa bild, men där är tanken bakom bilden aningen annorlunda. Igen är själva blomman inte så speciell, men istället för att visa ett (färg)rikt blombestånd ville jag här få fram en bild med ett tydligt färgtema. Det ser nästan ut som om det i bilden fanns två kullar med dessa blommor, med en dal mellan. Jag gillar denna känsla av "kuperat landskap". En viss blomma är också i fokus, så blicken har något att falla tillbaka på, men annars är det helheten och den stigande linjen i förgrunden som gör bilden.
Näst vill jag visa en knasig bild. Det var så att jag först tog denna bild, på alla sätt tråkig:
Blommornas färg, och kontrasten till stjälkarnas färg fascinerade mig, men jag fick inte fram rätt färgton! Så jag gjorde en knasig inställning för att ljusa upp färgen, och fick till en bild som var förvrängd åt andra hållet - alltför ljus och skär. Hur som helst tedde sig inställningen i denna situation nästan magisk, så för första gången fotade jag medvetet förvrängda bilder. Och jag gillar det märkliga resultatet!
Avslutningsvis en bild där jag inte alls har varit intresserad av blommans form, utan endast av färgen. Hade vattendropparna inte funnits på bladen hade bilden knappast blivit till. Den här bilden får vara en hyllning till min favoritfärg och till liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar