julgröt och stämning

Jag måste erkänna att jag tycker om vår skola. Den är inte så stor och glamorös, alla känner inte till den och vi brukar aldrig vinna masstafetten i stafettkarnevalen. Dessa två dagar har ändå varit sköna och roliga. Gårdagen berättade jag redan lite om, och elevkårsstyrelsen gjorde ett gott jobb med att dela ut välförkänta diplom till de fulast klädda. Ringlekarna blev inte riktigt så bra som jag hade velat, vi hade för lite utrymme vilket ledde till att alla inte kunde vara med (alla som ville fick nog vara med i olika omgångar, men alla VAR inte med). Istället for hela raden med gymnasieelver och lärare gående (ibland springande) igenom högstadiet. Raden var så lång att man varken såg början eller slutet av den när man sprang igenom korridorer och elevutrymmet. Det är roligt att impulsivt göra något, och ännu skojigare var det att lärarna var med på det. Man såg att många högstadieelver tyckte vi var fjantiga. Då började jag också inse vilken förmån det är att ha fått komma så långt som till den här åldern och till gymnasiet. Längre är det inte "fjantigt" utan nu kan man på riktigt vara barnslig. När vi sedan så småningom kom tillbaka till gymnasiet från högstadiet (för de som inte vet sitter de båda skolorna samman, de är åtskiljda endast med en dörr) fick vi glögg och pepparkakor och massor med russin och mandel.

Den här dagen blev en fortsättning på det roliga, eller kanske man skall säga det stämningsfulla. I början av dagen hade vi tillsammans med högstadiet en morgonsamling och vi fick sjunga Hosianna. När vi sedan en timme senare kom till maten fick vi en fin överraskning. Vi hade julgröt (dvs. risgrynsgröt) och köksorna hade gjort det enkelt men mysigt med att ha lamporna släckta och varsitt värmeljus per bord.

Jag skulle egentligen inte alls sitta här och skriva nu. Det var tänkt att jag skulle vara i idrottshallen och träna volleyboll, men när jag kom till omklädningsrummet märkte jag att handduken var hemma. Lite tråkigt, eftersom jag sett framemot att få öva volleyboll. Det skulle ha behövts inför söndag när jag igen tänker fara och spela volleyboll med ett lag. Har hittills endast varit en gång på "träningen" (alltså det är inte ett "officiellt" lag, utan ett lag som annars bara tränar tillsammans) och jag märkte att innan jul hinnner jag bara fara den här söndagen på träningen.

Imorgon är det lilla jul och planerna är nästan färdiga. På dagen blir det födelsedagsfest för en av vännerna. På kvällen är det ungdomssamling och ungdomsmässa i Krombi, men jag håller ännu på att överväga om jag istället skall fara hem. Å ena sidan skulle jag vilja fara på samlingen och mässan, men å andra sidan är jag mer än gärna hemma med familjen. Det hör liksom till att man är hemma på lilla jul. Ifall man inte är hemma så är man i alla fall tillsammans med familjen. Ifall jag far på samlingen och mässan betyder det att jag är hela dagen borta eftersom jag också är på födelsedagsfesten. Vi skall se hur det blir...

Ingen snö där ute. Det skulle vara perfekt om det kom massvis med snö inatt.

Nu har vi många spelningstillfällen med blåsorkestern framför oss. Nu närmast skall vi spela på söndag i kyrkan. HOSIANNA. Vilken härlig sång. Senare i december kommer tre kvällar med julmusik på tre olika platser. De brukar vara underbara tillfällen att spela på, och vi kommer att uppträda på samma ställen där ibland gospelkören sjunger och ibland kyrkokören. Jag njuter av julsångerna som kyrkokören sjunger. De har vissa sånger som de sjunger varje år och de är så fina. Dessutom brukar jag och grannen varje år ha roligt åt att vi förut hörde fel vissa fraser där vi inte visste vad som sjungdes. Det låter ju faktiskt som "strumpa och sko" när de sjunger "krubba och strå"...

Ha en fin december och ifall ni har en julkalender (som jag inte tyvärr har) så ät inte upp alla chokladbitar på en gång! Jag kan ännu minnas min och systerns chokladkalendrar när vi var yngre. Hon brukade vara bra på att äta upp alla chokladbitar direkt, medan jag tyckte det var att förstöra det hela roliga. Hela nedräkningen skulle gå om intet och ingen chokladbit skulle man ha att vänta på ända till julen. Så försök håll er i styr!