(Detta skrev jag när jag satt ute på gården.)
Det är en vacker dag. Hann inte nästan komma ut i solen förrän jag började tycka att solen är extra nära jorden idag.
Annars började dagen inte så bra. Jag har en känsla av att jag steg upp på fel fot idag. Eller så var det kanske golvet som var för hårt? Detta var en lördag jag såg framemot. Detta är min första lediga dag efter att jobbet slutat. Jag skulle med några familjemedlemmar få fara till "klockstapole" på kaffe, nu när kyrkan och klockstapeln är färdigt målade. Planerna blev för min del dock ändrade. Jag vaknade med magproblem och har vissa stunder fått sitta med lindrig magplåga. Nu är jag mest trött och orkar inte göra så mycket. Det som dessutom gjort mig lindrigt sur är att internet igen inte alltid riktigt har velat samarbeta med mig. När jag väl kommer in på msn är nästan ingen där. Vid det laget var jag dock så trött att jag inte orkade bli så värst arg, men lite förargad känner jag mig nog.
Till slut for jag pga trötthet och vila mig i soffan. Med varma kläder, strumpor och filt på mig kände jag ibland kalla ilningar sprida sig i kroppen. Kylan kom stundvis och jag fick nytt gåshud varje gång hjärtat slog. När jag sedan inte orkade ligga i soffan längre bestämde jag mig för att prova sitta på utsidan av huset. Jag trodde att jag skulle frysa där också så jag hade på mig min svarta sportdräkt. Trots värmen som slog mot min hy kände jag också först lite ilningar inifrån. Snabbt blev dock allting hett och här sitter jag ännu, fast inte med min svarta dräkt på.
Nu tänker jag sitta här ute så länge som solen och kroppen tillåter det. Kanske jag sen provar på internet igen? Jag tror dessutom jag snart vill sätta ut texten till sången om Lilla Sofie. Pappa och farmor har många gånger sjungit till mig de första raderna av sången. Det var först för några år sedan jag såg hela texten. Det är en söt men sorlig sång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar