Funderingar skrivna på natten

Kom hem från stan idag och hann ställa mig ca 15 min före jag körde iväg till nästa ställe. Vi hade tjejkväll och vi var sex flickor samlade. Det började med god mat för att sedan fortsätta med film och god godis. Snacket rörde sig mest kring inträdesförhör, studier, lägenheter och sånt. Det här visar att vi är inne på en ny stadie av livet. Nu är det nämligen inte längre gymnasiesnack som gäller.

Jag har lite svårt att koppla av just nu (klockan är 02:12) och jag tyckte att det kunde kännas gott att sätta på datorn. Jag kan inte bara lägga mig ner och sova.

Idag hade jag fått ett brev från Sydväst. Jo, jag är antagen till socionom! Det var väl bara jag som var och klåpa mig och fyllde i nåt papper att de nog får publicera mitt namn i tidningar men inte på internet. Jag hade inte förväntat mig att komma in till socionom så det var en rolig överraskning. Nu återstår det bara att se var jag sen i verkligheten kommer att befinna mig i höst. Jag har ingen aning ännu.

Jag har många funderingar på gång. Jag kan ändå inte fundera på allvar före jag vet resultatet från tyska. Då får jag först fundera på riktigt. Nu kan jag bara ha såna funderingar att "om jag kommer in till tyska, så..." och "om jag inte kommer in till tyska, så..." Men allt är väldigt spännande just nu. Men när jag fick höra att jag var antagen till socionom blev jag nog glad. Jag kände mig inte misslyckad i alla fall!;)

Men hur vill jag leva mitt liv? Jag vill leva hela mitt liv efter Guds vilja. "Okej, det är ju enkelt!" (lite ironisk) Nämen på sant, jag tror att Gud vill något med mitt liv, och jag vill leva det liv som Han vill. Jag vill inte välja fel när jag känner att något annat kunde vara det "mer rätta". Jag vill leva och veta att det är någon nytta med det jag gör. Det här tala vi mycket om på lärjungaskolan, och Hailey talade så bra om att man kan leva livet på olika sätt. Man kan leva ett gott liv, och det gör många. Man kan också välja ett lite bättre liv, och det är ju redan lite bättre. Men Gud vill det BÄSTA för oss. Han vill att vi ska få det bästa. Men vågar vi ta steget? Vågar vi leva fullt ut? Vad det bästa sen är tar säkert en stund innan man kommer fram till. Jag vill göra varje livsval utifrån tron att det är Guds vilja. Jag vill inte behöva göra ett val där jag väljer "ett lagom gott liv". (Okej, nu är ni säkert redan så bortkollade att ni inte förstår vad jag talar om)
... Alltså, jag vill nu i höst göra det som jag tror är rätt just för i höst. Jag vill göra det som jag tror att Gud vill att jag skall göra. För om jag gör det som Gud vill, så blir det bäst. Ett val nu kan ju påverka livet ganska mycket. Som tur har vi också talat om det på lärjungaskolan, att fastän vi gör ett fel val (i tron att vi gjorde ett val utifrån Guds vilja) kan Gud ändå använda oss och fortfarande leda oss på rätt väg. (Ojoj, hänger ni fortfarande med? Viktigast är ändå att jag själv vet vad jag menar)
...Nåja, jag ska be för hösten. Jag vill gärna få klarhet i vad jag skall göra. Och jag ska be att ifall jag väljer fel val så skall Gud ändå leda mig rätt.

Men ett litet exempel som visar det som jag nu skrivit om. I sommar hade jag valet att fara för en vecka till Hamburg. Jag kunde också välja att söka arbete vid allkristet. Hamburg lät ju kul, och det skulle vara en ny erfarenhet att resa ensam på två personer och vi sku få se en stor tysk stad, och vi skulle få tala lite tyska och få se lite tysk kultur. Ändå kändes det inte rätt. Jag valde istället att söka arbete vid allkristet, och jag har hela tiden känt att det var rätt val. Här tror jag att jag valde mellan "något gott" och "något bättre", eller t.o.m mellan "något bättre" och "det bästa". Jag vill att mitt val för hösten skall kännas som att "nu är jag där som Gud vill att jag skall vara", för då känns det som mest meningsfullt.

(Ifall det lät som att jag vet vad Gud vill med min höst och med mitt liv, så är det fel. Jag vet inte alls.)

Hoppas att jag någon gång i framtiden blir bättre på att förklara mina funderingar och känslor.