Nu är jag i den staden som jag kände stress för hela förra skolåret. Den här gången är det lugnare. När jag kom hit hade jag en lista på allt som jag skulle uträtta och allt som jag fick gjort idag gick förvånansvärt smärtfritt och snabbt. Imorgon har jag bara sociala uppdrag kvar att sköta. T.ex. att träffa en del av klassen och de nya gulisarna. Det är bra att jag får träffa gulisarna, för ifjol fick jag själv som gulis inte träffa på den(/de?) personen (/personer) som for på utbyte. Sen ska jag också fara och tala med min egenlärare, och det kanske oroar mig lite, eftersom jag inte kollat upp kurserna i Tyskland som jag kanske ha borde gjort. Men när jag vet att så mycket kan ändras ännu, så har jag inte orkat engagera mig.
Det känns fint att få bosätta mig här hos mina vänner i deras lägenhet nu under dessa dagar. Det känns redan som hemma och det är så fint att vara här. Det första jag såg på morgonen när jag steg in i vardagsrummet var solen som sken över Aura å. Dagen på skolområdet idag kändes helt konstigt, lite pga att jag inte varit där på några månader, men mest för att mina vänner fanns där. Mina vänner som jag i bästa fall kunde tala i telefon med ifjol när jag befann mig på området. Nu fick jag umgås med dem och fick se dem gå på samma mark som jag. Trots att det kanske lockar att tänka sig att jag gärna sku vilja vara i Åbo när mina närmaste vänner är där, så vet jag ändå att jag inte skulle stå ut med studierna ett år till på samma ställe. Jag behöver få komma bort och faktiskt lära mig språket jag studerar. Lära mig tala och lära mig om landet.
Det var mina hälsningar från Åbo. Jag älskar att röra mig i den här lägenheten. Så mycket rum. Det finns t.o.m. bra rum för att öva hoppteknik för volleyboll! :P Jag vet att flickorna kommer att trivas och ha roligt i denna lägenhet iår. Den kommer att vara en social samlingsplats, och den har redan börjat fungera för den funktionen. Ikväll kommer dessutom Ina och hennes engelskatalande vän på besök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar