Dags för tassmetoden efter två månaders bedrövlig nattssömn. Stackars Anders, det är han som får ta kampen. Jag ska hålla mig undan i ett annat rum för att Elias inte ska känna av mjölkdoften. Stackars Elias, han kommer att vara så ledsen. Stackars mig, jag kommer att ligga sömnlös i rummet bredvid och lyssna till Elias gråt. Vi prövade oss lite på det här igår kväll, så jag vet. I natt ska vi ta itu med det på riktigt. Vi kör tassmetoden samtidigt som vi avslutar nattamningen.
Till sakerna jag grubblade på innan vi fick barn hörde inte sömnen. Jag hade ingen aning om hur svårt det kan vara för en baby att somna och hållas sovande. De första fyra månaderna med Elias var vi uppe ganska mycket om nätterna. Under nästan tre månader under sommaren gick det helt hyfsat. Jag var oftast uppe endast två gånger per natt med Elias. Efter venetsiaden hände något. Sedan dess har han varit vaken många gånger per natt. Exakt vad det beror på vet vi inte, det finns olika möjligheter. Men nu ska vi försöka bryta mönstret. Så länge Anders ännu är ledig. Jag kommer att be att det ska gå på bästa möjliga sätt, men om ni har erfarenhet, tips och pepp som ni vill dela med er av, så ös på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar