Att blogga

2006 började jag blogga – i ett skede när bloggandet var så nytt för mig att jag inte visste om det hette en eller ett blogg (ler lite åt mig själv). I mitt första inlägg skrev jag att bloggandet passar mig eftersom jag tycker om att fundera och skriva. Jag antar att det också var ett sätt för mig att hålla kontakt med bl.a. mina Helsingforsvänner, av vilka flera bloggade. Ganska länge skrev jag i något slags dagboksform, om alla små vardagliga ting som mötte mig. Inläggen var alltför långa.

I studentskrivningarna i modersmål våren 2007 skrev jag om bloggande. Jag kommer inte ihåg vad jag skrev, men jag kommer ihåg att ämnet kändes angeläget.

 

2.1.2008 lovade jag att börja skriva kortare inlägg. För det mesta (kanske inte idag) har jag hållit löftet. Under tio månader hösten 2008-sommaren 2009 använde jag bloggen för att rapportera om min vardag som utbytesstuderande i Tyskland. De senaste åren har mitt bloggande blivit lite mer medvetet. Jag har mer än tidigare fokuserat på språk och teman. Men bloggen har aldrig passat in i någon speciell kategori, fortfarande bloggar jag ganska brett.

I något skede tyckte jag att det allmänna bloggandet såg ut att vara på nedåtgående. Denna analys gjordes på basen av bloggar i min vänkrets. Kort senare upptäckte jag att så definitivt inte var fallet, jag skrev att jag fått upp ögonen för hur stor bloggvärlden är.

Vid ett par tillfällen har jag funderat på att sluta blogga. (T.ex. 25.10.2012.) Inte för att det skulle ha slutat intressera mig, snarare tvärtom, för att jag ansett det ta för mycket av min tid och tankeverksamhet. Naturligtvis har jag inte klarat av att avsluta detta mångåriga intresse. Nästa gång jag kommer att fundera på denna fråga är väl när (ifall) jag får en lärartjänst. Det skulle kännas lite obekvämt om mina elever kunde läsa om min vardag och t.o.m. om min egen gymnasietid. Men jag antar att jag starkt kommer att fundera på alternativa lösningar.

Våren 2014 skrev jag inte mycket, vilket berodde på att jag just blivit mamma och att jag samtidigt skrev på min biämnesavhandling. Under resten av 2014 har jag fått acceptera att inläggen oftare än jag velat - på grund av tidsbrist - varit ganska korta och ytliga.

Det positiva med bloggen under andra halvan av 2014 är att den inspirerat mig i fotograferandet. Jag publicerar inte foton på bloggen för att jag är en så otroligt duktig och rutinerad fotograf utan för att det inspirerar mig i fotograferandet när jag är medveten om att jag faktiskt får dela med mig av bilderna och inte bara spara och glömma dem i ett datorarkiv.

Året är nu 2015 och fortfarande sätter jag tid på den här bloggen. December 2014 var den inläggstätaste månaden hittills på den här bloggen. Det berodde dels på julkalendern som gav 24 extra inlägg och på allmän inspiration. Gruppen finlandssvenska bloggare tycker jag har lyckats engagera den finlandssvenska bloggvärlden – inklusive mig själv.

Bloggen är för mig ett sätt att få vara kreativ – numera både vad gäller skrivande och fotograferande -, att få sätta ord på det jag upplever, betraktar och tänker på. Det är också ett sätt att lagra minnen som enkelt går att få tag på igen. Det är inspirerande att blogga!